den svsaites hufvudskål med det videtur, att hanr
als ieke duger för inhysandet sf högre och äd-
lare begrepp, löser denne tvenne af historiens svå-
raste problemer: konstruerar en fristat, och in-
för civilisation bland slafvar. Man säsger, att intet
nyttster uader solen, de: är ganska trohgt, hvad
fenomezerna angår; men bland orssker, som
ionu för mången höra till rya upptäckter, räknas
med skäl fahetens verkan på civilisationen. Af
ieona verkan företer Haiti ett cytt fenomen af
anderbar beskaffenhet, när man rätt tänker
gerpå. Eller må det ej väcka förundran att se
en stat, hvars flesta medborgare räkna sina anor
i första eller andr led från slafveriet, nu vid
35 års ålder ställa sig som en jemlike i civilisa-
ton bredvid Europas andryga samhällen, bred
vid t. ex. vårt kära fädernesland med sitt tu-
senåriga stamträd och alia sina folianter af hi-
storiska minnper,? Det är måhända barnsligt,
mena kan dock lätt falla någon in, att före-
stilla sig en medborgare från den der parve-
nyen bland stater möta en medborgare frånl:
Odins mångbesjungna land med den reflexio-
nen: jag är fråa republken Haiti, jag är sjelf
född slaf, och som vår stat i år firar blott sin
35 födelsedag, kan hvarken han eller jag hafval
hunnit serdeles långt i civilisation. Imedlertid
styra vi oss sjelfva, vi äga en administration, !
en lagstiftande församling, skolor, industri, han-!
del och försvarsverk till lands och sjös, samt
äro 1 stånd att uppehålla vår yttre sjelfständig-
het och att mangrannt nog deltaga i befästan-
det af den inre: hvad äger du, medborgare i
eo snart 2000-årig stat, feamför mig, med-
borgare i en blott trettiofem-årig? Hvad har du
individuelt utvecklat för stora förmögenhe:er
utöfver förmågan att äta och digerera? Huru
många gånger är er inre och ytt:e sjelfstän-
dighet starkare befästad än vår och hur måvga
grader står er civilisation, i qvantitatif och
qvalitatif utstäckniog, högre än vår? Hur myc-
ket starkare känner du dig fäösiad vid din stat,
än jag vid min, och hur mycket är ditt med-
borgarbref i sjelfva verket mer värdt än mitt?
— Det kan betviflas, att förbållandet af det
gmla till det nya verkligen är så stort, som
2000 ull 35.
Den Haitiska statens hittills allt jemnt tve-
tydiga belägenhet, i hänseende till freden med
det fordna moderlandet ), har, jemte förhållan-
det till siatens öfverhufvud — hvilken på grund
af så väl de omständigheter, hvilka fört honom
till presidentskapet, som fortfarandet af den yt-
tre sällningen, innehaft en något diktatorisk myn-
dighet — betydligen fördröjt den politiska fri-
heiens utveckiing. Vid den sedunast fö samla-
de femte lagstiftande korpsens andra session,
som börjades dea 16 April, uuder advokaten
Gerard-Dumesles ordförande, har represecta-
tionen börjat litet 2e röra på sig. I det tal,
hvarmed presidenten Boyer öppnade församlin-
gen, meddelade han kammaren underrättelse
om framgången af de med franska plenipoten-
tärerne öppnade underbacdlingar. Denna fram-
gång, hviiken betraktas såsom en händelse af
serdeles vigt, har väckt en allmin önskan, att
statens institutioner mitte rättas eiter de nya
utsigter, som nu öppna sig, och decna önskan
synes delas af representantkammaren. Emot
sin fordoa vana har desza egnat en synnerlig
uppmä:ksamhet åt sitt svar eller adressen, hvil-
ken den remitterat ul: pröfuving af de tre sek-
tioner, hvari kammarn är delad, och hvilka den
27 April unarnimt antogs, utan någon annan
diskussion än den, som fvreiallit inom sektio
nerna.
Sedan Kammaren i denna adress lyckönskat
presidenten till framgången för den traktat, som
erkänner Haitiska staiens sjeifständighet och
afgör frågan om skadeersättningen till Frankri-
ke, fsster den hans uppmärksam på den häri-
genom åt honom öppnade gynaande kovjunk-
tur för ioförandet af nödiga reformer i statens
4) Efter många konferenser förklirade ändili-
gen Carl X, att han mot en summa af 150
mil!ioner francs, samt med rättighet för fran-
ska flaggan att importera varot.i Haiti mot
half tull, ville erkänna republikens sjelfstän-
dighet; men 150 mill. francs vägde allt för
fongt på föga mer än 1 million menn:skor,
och skulden till Frankrike har derföre allt
anills verkat som ett fängsel på den nya