den svsaites hufvudskål med det videtur, att hanr als ieke duger för inhysandet sf högre och ädlare begrepp, löser denne tvenne af historiens svåraste problemer: konstruerar en fristat, och inför civilisation bland slafvar. Man säsger, att intet nyttster uader solen, de: är ganska trohgt, hvad fenomezerna angår; men bland orssker, som ionu för mången höra till rya upptäckter, räknas med skäl fahetens verkan på civilisationen. Af ieona verkan företer Haiti ett cytt fenomen af anderbar beskaffenhet, när man rätt tänker gerpå. Eller må det ej väcka förundran att se en stat, hvars flesta medborgare räkna sina anor i första eller andr led från slafveriet, nu vid 35 års ålder ställa sig som en jemlike i civilisaton bredvid Europas andryga samhällen, bred vid t. ex. vårt kära fädernesland med sitt tusenåriga stamträd och alia sina folianter af historiska minnper,? Det är måhända barnsligt, mena kan dock lätt falla någon in, att förestilla sig en medborgare från den der parvenyen bland stater möta en medborgare frånl: Odins mångbesjungna land med den reflexionen: jag är fråa republken Haiti, jag är sjelf född slaf, och som vår stat i år firar blott sin 35 födelsedag, kan hvarken han eller jag hafval hunnit serdeles långt i civilisation. Imedlertid styra vi oss sjelfva, vi äga en administration, ! en lagstiftande församling, skolor, industri, han-! del och försvarsverk till lands och sjös, samt äro 1 stånd att uppehålla vår yttre sjelfständighet och att mangrannt nog deltaga i befästandet af den inre: hvad äger du, medborgare i eo snart 2000-årig stat, feamför mig, medborgare i en blott trettiofem-årig? Hvad har du individuelt utvecklat för stora förmögenhe:er utöfver förmågan att äta och digerera? Huru många gånger är er inre och ytt:e sjelfständighet starkare befästad än vår och hur måvga grader står er civilisation, i qvantitatif och qvalitatif utstäckniog, högre än vår? Hur mycket starkare känner du dig fäösiad vid din stat, än jag vid min, och hur mycket är ditt medborgarbref i sjelfva verket mer värdt än mitt? — Det kan betviflas, att förbållandet af det gmla till det nya verkligen är så stort, som 2000 ull 35. Den Haitiska statens hittills allt jemnt tvetydiga belägenhet, i hänseende till freden med det fordna moderlandet ), har, jemte förhållandet till siatens öfverhufvud — hvilken på grund af så väl de omständigheter, hvilka fört honom till presidentskapet, som fortfarandet af den yttre sällningen, innehaft en något diktatorisk myndighet — betydligen fördröjt den politiska friheiens utveckiing. Vid den sedunast fö samlade femte lagstiftande korpsens andra session, som börjades dea 16 April, uuder advokaten Gerard-Dumesles ordförande, har represectationen börjat litet 2e röra på sig. I det tal, hvarmed presidenten Boyer öppnade församlingen, meddelade han kammaren underrättelse om framgången af de med franska plenipotentärerne öppnade underbacdlingar. Denna framgång, hviiken betraktas såsom en händelse af serdeles vigt, har väckt en allmin önskan, att statens institutioner mitte rättas eiter de nya utsigter, som nu öppna sig, och decna önskan synes delas af representantkammaren. Emot sin fordoa vana har desza egnat en synnerlig uppmä:ksamhet åt sitt svar eller adressen, hvilken den remitterat ul: pröfuving af de tre sektioner, hvari kammarn är delad, och hvilka den 27 April unarnimt antogs, utan någon annan diskussion än den, som fvreiallit inom sektio nerna. Sedan Kammaren i denna adress lyckönskat presidenten till framgången för den traktat, som erkänner Haitiska staiens sjeifständighet och afgör frågan om skadeersättningen till Frankrike, fsster den hans uppmärksam på den härigenom åt honom öppnade gynaande kovjunktur för ioförandet af nödiga reformer i statens 4) Efter många konferenser förklirade ändiligen Carl X, att han mot en summa af 150 mil!ioner francs, samt med rättighet för franska flaggan att importera varot.i Haiti mot half tull, ville erkänna republikens sjelfständighet; men 150 mill. francs vägde allt för fongt på föga mer än 1 million menn:skor, och skulden till Frankrike har derföre allt anills verkat som ett fängsel på den nya