sTERVE CILUL LT CCCP CAB PERTLELIE Pe MM VESBERIBEN eller vid Stutö hamn. Då det är, eller tyckes vara, syftemålet fö hvarj nations omtanka att förekomma och om möjligt, förminska sina mäktigaste och far ligaste grannars tilltagande välmåga och krigtstyrka, för att icke uppslukas och förstöras uta dem, så torde det vara betänkligt, att tillåts en Nederlagseller Portofranco-frihet på Gottland, och det aldraminst vid Slitö hamn, såsorn den till Ryssland och Preussen närmast liggande, och för krigsskepps anlöpande, enda någorlunda begagneliga hamn på ön. Denna Nederlagsfrihet torde således, uti flera afseenden, icke vara eller blifva nyttig, hvarken för rike i allmänhet, eller för )Gottland enskildt. Icke för riket uti politiskt afseende — emedan Ryssland, såsom dess mäktigaste och mest fruktade granne, med sine södra Östersjokuster är närmaat angränsande till Gottland, hvilket, vid ett infallande krig, följaktligen blir mera exgoneradt, än någon ansan af Sveriges provinser, för en landstigning, helst erfarenheten visat sådant redan år 1808. Azadamilet med en Portofrancoeller Nederlagsfrihet vid Slitö lärer egentligen vara, att kunma förmå Ryssland ditföra sina produkter med lättgtende och mindre kostsamma farkoster, för att bålla dessa varor i beredskap. till de södra nationernas afbemtning, tidigare om våren, och sent på hösten. Ryssland skuile således först låta bygga lätta, för ändamålet tjenliga fartyg af sina produkters råämnen eller rudimaterier, och följaktligen sålunda dertill förädla en del af dess för närvarande eljest utskeppade trädvaror, jern, hampa, segelduk, beck, tjära, m. m., och dymedelst erhålla den vinst, som andra nationer nu draga deraf, och det blefve då Sverige, som derigenom förmerade sin grannes välmåga, och väckte dess håg till en större öfvermakt och styrka. Men hvad som dessutom tyckes kunna blifva det mest farliga vore likväl: att Ryssland, som hittills alltid haft brist på duglig bemanning till sin örlogsflotia, derigenom, i anseende till den koria vägen, de mindre fartygen, hvilka icke behöfva så stor manövrering — samt de vid egen kust tättliggande hamnar och vikar, hvilka, vid uppkommen storra, lätt kunde, utan synnerlig kosnad oeh risk, anlöpas, och hvarigenom assurans undvikes, med mycket mer till dess förmån, som dervid kunde anmärkas — snart fioge hufvudsakligen goda sjömän, som vid infalland2 krig kunde användas på dess örlogsflatta, till och med mot Sverige, som således gynnade, och vore upphofvet till sin egen!; skada. Dessutom komme dessa sjömän att ståt uti en större beröring och ett Jättare umgänge! med andra, mera kunnige nationer, och lärde; sig derigenom sådant, som de icke kunna er-l, fsra uti sitt hemland; vech de finge de:jemte ett!c tillfälle att ytterligare bespeja, undersöka, ochj göra sig bekante med icke allenast kusterna, ! uan ock det inre af detta Östersjöns öga, tilll, hvilket dess herrskarebegär väl för närvarande c tyckes vara hvilande, men icke derföre dödadt, hvilket den, som skrifver detta, erfor redan år f 1808 vid sin under Ryska invasionen iråkade i fångenskap och dagliga samtal med Ryska Ami-, ralen Bodisco, som ibland acnat yttrade: patt!: Gottland vore en diamant, som fattades uti! Sjelfherrskarens diadem,, och till hvars inne: fattande troligtvis ingen ligenhet försummas. — lt Uti ekonomiskt afseeade åter vore följande is utt befara: In 1:o Gotiland är ett, jemnförelsevis med sin d vidd och sitt sydliga läge, folkfattligt land, dit ; sällan arbetsfolk ifrån Sveriges fasta land öfver-!o lytta, förnämligast derföre, att de, kanske ogrun-s dadt, beskylla Gottlinningen att vara ogim och! frog emot främlingar, som en längre tid qvari tadna på deras ö; men vid en Nederlagsplats2 yehöfves alltid mycket arbetsfolk, till varornas!e ossring, magasinering, vård och åter utlastning,? varigenom arbetslönerna komma att stegras öffö ver höfvan, ja ända derhän, att 1; tunna råg 5 kan erhållas för ett enda dagsverke, och så an-!h dra födoämnen i proportion, såsom händelsen 1 varit vid andra portofrancoinrättnicgar, och närmaste följden blir den, att allmogen hastar tilllx erhållande af en så lättköpt brödföda, hvilket! d räl i och för sig sjelft ej vore något ondt, omlr ej jordbruket derigenom försummades, vanmvår1 dades, komme i lägervall, oeh slutligen alldeles!4 blofva xIAlagdt VV