En Författare i Nr 298af Skånska Corresponden. en påpekar en tvåfeldig skada, som, enligt hans ten ka, Nationen lidit af det Crusenstolpeska skriftställeriet. Den ena åkölle bestå deri att detsamma förorsakat, att råer än ett finger blifvit athugget på tryckfriheten... Den andra deri att det åstadkommit att Nationen nännu ett qvinqvennium bortföres frår all sträfvan att komma från ljud till sak, hvilte skulle ste derigenom att den märkvärdiga processens reviderande vid nästa riksdag komme att bortt:ga tid fån athandlandet af bänvinsbränningsoch nykterhets-väsendet m, m. Hvad dock den förra skaran beträffar, så vet hela Nationen sjelf ganska väl att skulden derför ej kan skjutas på någon annan är dem, hvilka blifvit tillsatte att hafva vård om tryckfriheten och hvilka i sinom tid torde hafva att ansvara för flera misshandlingar än denna af den åt deras omvårdnad anförtrodda klenoden, Hvad den ande: skadan angår, så tro vi ej att många med Författaren skola ense det för afvikande från sak tll ljud, om Nationens ombud vid stundsnde riksdag, såsom min bör hoppas, anställa en grundlig räfst öfver de under en följd af år mot tryckfriheten utförda attentater, och isga så, att dylika icke sedermera kunna ostraffadt förekomma. Ja, vi tre till ech med, att fyckfrihots-anselägenheten är en långt vigtigare sakf ågan än de af författaren uppräknade. Ty låta sig Riksens Ständer locka ifrån att alivarsamt diifva på densammas regle-ande till allmän belåtenhet, så är, i betraktan7e af huru Styrelsen med makten att godtyckligt handhafva tryckfiiheten har dörren för sig öppnad till fr utöfvande af godtycke i alla andra hänseender 3ligen att befara, att hva je äkta patiot i V att lefvi under sådena förhå!lenden esomo sig en sup. Och börja de starke att sup ar ej då att vänta af de svage? Hvad ä id anta af nykterhetsvännernas bemödanden? sa måste man i så fall motse en oinskränkt srihet med aptitsglaset i utbyte mot den ädla uckfriheten med pressen!!!