Bellmans-dagen den 20 Juli uimärktes i å deraf, att den vanliga fesien uieblef. Wisserli gen hade den på aftouen klarnande bimmele: utlocka: en hop mennuviskor, mestadels nyfikne som ville se bur man roade sig; men de åter vände med det besked, att man alls icke road sig. En hvar gjorde imedlertid en vallfart til den store skaldens byst och dröjie der någr minuter, ,försänkt i stumt åskådanden, som de heter. Man tycktes dervid komma uader fanc med att det lyriska sniliet under lagren, sni!let, som manar oss till glädje och frihet, i våra dagar får stryka på szörinadsfulla foteo fö det episka snillet under trekantiga hatten, för snillet som dånar i Statstidningen och gevärssalfvorna. Efter deuna reflexion återvåndt man, mtackande Gud att man nu för tider med hvar dag blir klokare. Till vederbörandes nödje syates man göra det möjligast 10skränkta bruk af pryckfriheten,, samt i fouktan att sönderslå något glas, låta sig nöja med de: kingkling af hästskor och sporrar, som på huivudstadens gator väntade de hemkommande.