SA Se SR AVE RR SOT TA AR Rn ; äfven betydenheten af upplopp, efter att mot. de löjligaste bland dem hafva utvecklat en affekterad lyx af repressiva åtgärder, efter att hafva till lifs återkallat qvacksalfvare-kuren af tillfällighets -lagår,) här regeringen tll sitt stöd åkallat det autoktatiska regeringsrä:tets förwräff-. lighet och låtit genom blinda Seider predika den s, k. vupplysta despotismens, läror. Och: så, likasom för att sätta inseglet på sina sträf-: vaaden tillbaka, kullar boöa till sin smiaskade makts biträde den utslitna makten åfett impo-: pulärt presterskap. Hon hår sagt sig sjelf: här. fiunas ovärderliga makt-elemenler för hvarje styrelse; dem måste man tillegta sig. Det dok-trinära koteriety oehuru tillgifvet restaurationens: politiska grundsatser och menniskor, förkastade: det religiösa vapnet, som skulle hafva alltför: mycker kömproitettefat det. Detta koteri an-. föll de liberala iddgerna med den administrativa: skamlösheteh och genom den tillisofism. bragtai legalitetea, . Det var ministeren af di 15-April! förbehållet att fullända den presterliga reaxtionen. De klokare sågo denna riktning ifrån denna styrelses först? fupptrådlande ft S:t Germain, VAuxerrois kyrkans återöppnande visade den tydlig. för dea klentrognaste. Deana politiska åtgärd, som man framställde såsom en hyllning åt kon-: stea, var i sjelfva verket en åt jpresterna be-; viljad segrande?appdll! emot folkets brutala, men olyckligtvis motiverade dom: Om man ej rådfrågat annat än gudstjenståns behof och de rät-. trognas önskan, hade ett annat tempel kunnat! anvisas dertill med allmäat bifall.; Menidetta ha-de för presterna icke varit mera än en nppräta telse; och de behöfde en seger. Sedan de erhållit den af den 15 Aprils hofmanna-medgör-. lighet, sammasjemkade de sig med den; och det är fråö denda siund, som de begynt sin djerfva återgåvg till sina maskerader och till de. inkräktningar, som i femion år gjorde dem till den mest afskydda och farligaste hjelp.rupp åt dea verldsliga makten. Ty dev ät: ganska svårt att detfringaste släppa efter gtygeln åt prestmakten, utan att:hön förer en vida läogre, än. mål Vill. Hon drifves vida mera af sitt verldsliga. än af sitt moraliska intresse; och stvåndsandan går, ijdess ögsn, långt framför lydnadeas och den kristliga kärlekens auda. Derföre skall också den yerldsliga makten; som i benne tror. sig fiana en bubdsförvandt, alltid dyrt betala deässolidaritet, hon ålägger henne.n Tidhingensslutar.med att visa, hura religiositeten verkligen tillvärte under de straxt siter Jali-revolutionea följavde åren, under doi presterne höllos ,afskilda från politisk makt och den veridsliga! hersklystnadens vädjobana. Man kan icke neka, att? författaren med i det höla sauna, Om äl skarpa färger målat denna olycksaliga trånad hos en ur er revolutiou uppväxt och på folksmakten grundad styrelse att med all orakt-söka-glömima sitt ursprung. tia ssSpaåniens Fråg Bayonne skrifves den 10 dennes, att belt oförmodadt det rykte utbredt sig, i de Baskiska provinserna, att Don Carlos hlifvit erkänd af de nordiska. makterna, Detta rykte troddes vara försaledt deraf, att om Österrikisk furste, Felix Lichnowsiky, som förut varit i Don Carlos tjenst, mena nu ena tid uppebållit sig i Wien, återkommit till preieedentens högqrarters Munagerri är, rikligen försedd med penningar, ochthar nu så stort tillepp at folk, att han funnit sig kuvna nedsätta splden för sin trupp. 0 Tyskland. Köjsarsn af Ryssland, ankom den 17 Juli sin gemål till Dresden. : C med SS om Turkiet. Bref från Konstantinopel af den 19 Junisäga att, oakiädt de kraftigaste föreställningar af de Europeiske korsulerte, hade vvicekonungen åt Egypten äter: fAhkofarmit med Hfrerdrifoa ratentisner, bvilza föradlcdtflere sammaskora? sier af Divan. AV Tarkiskå flyum bade flera förtyg aga ull Svarta hafftet öch Marmora. sjön, för ati infaga amrauniiva? och proviast. Resten af flotav, 28 segel stark, lig äpnudqvar i Bosforen. ; Cirkassien. i Engelska blad ingeHålla om det rysk-eitkas siska kriget underrättelser öfver Konstantinbpel. Kuriren, som derifrån stulle öfverföra de skrift