brottsligen ansedda yttranden straffas med tre års fängelse å fäsining. TryckfribetsFörordningens 5 f. som i 1:sta momentet siadgar, att lugligheten af åtaladeil tryckta skrfters inpehåll altid skall pröfvas af den dertill utsedda Jary eller Nämnd, föreskrifver tillika i 7 mom, satt, sedan Nämndens utlåtsude sålunda blifvit inhemtadt, Domaren äger att pröfyva och afgöra saken. U:an att beskylla lagstiftningen för en uppenbar motsägelse, lärer det ej kunna besiridas, att dessa lagstadganden, ioed hvarannan jemiförda, otvifvelektigt utmärka, att, ehuru den arklagades friande eller fällande beror af Nämnden, för Domaren likväl återstår rättighet och pligt att äfven pröfva saken och omständigheterna dervid, när det till stöd för anklagades j fällande åberopade Lagens rum innefattar flera olika straffbestämmelser och någon annan än den lindrigaste anses kunna ifrågakomma ochi böra tillämpas. Om således Domaren, lika tiItet com hvarje enskild person, kan förmenast jatt fatta och hos sig stadga en annan öfvertygelse om sakens beskiffenhet, än Nämnden geaom dess utlåtande tillkävnagifvit, måtte han jrara. befogad och skyldig att emot den sålunda sakfällde tillämpa Lagens lindrigaste ansvarspåföljd; i hvilket fall domslutet står allena för Nämndens räkning. Om deremot den sak!älde. ålägges ett svårare ansvar, bör deraf slutas, att i Domaren delar Nämndens tanka om den anklagades brottslighet; men i sådant fall är Domaren ock förbunden — svad Nämnden icke varit — att efterkomma allmänna lagens bud i 24 Kap. 3 f RättegångsBelken, som lyder: All Dom bör fästas på skäl och Lag och ej på I godtycke; och skall sjelfva saken — — — tydeliga deri utsättas, så ock de hufvudskäl och den Lag, derå slutet grundas.n I följd hävaf och enär den, medelst Hofrättens utslag, Hr Åssessessor Ciusensto!pe ålagde bestraffning af tre års fängelse blifvit stadgad med tiliämpning af 5 kap. 1 . Missgerningsbalken, som, enligt dess förändrade lydelse i E. KE. M. Nådiga förordniog d. 30 Maj 1838 för det der nämnda brott medgifver ett lindrigare straff af två års fängelse; men Hofrätien . till stöd för detta utslag endast åberopat Nämndens utlåtande, hvilket i detta fall efter hvad ; jag tror mig hafva visat, icke uppfyller Lagens , nyssberörde fordran, kan jag ej undgå att Ika, ledes i sjelfva saken åklaga och avomärka, det , Hofrättens president och ledamöter, hvilka ofvervarit och enstämmigt fattat slutliga uislaget, underlåtit den domaren åliggande skylsi,cct att anföra de skäl, bhvarå detsamma må vara grun:dadt; och sedan med E. K. M. nådiga ullstånd vederbörande jemväl öfver deuna anmärkning sig förklarat, samt dervid tilläiven, tyrs uppgifvit de ru saknade domskälen, forbe j håller jag mig underdånigst, att med ytterligare landragande i denna anmärkningspunkt få inkomma. i ! Med djupaste vördnad, nit cch trohet framhärdar, I I . Stormäktigste Aller roådigste Konung! Eders Kovgl. Maj:ts Sj underdånigste, tropligtigste Stockholm d. 23 tjenare och undersåte -j Juli 1838. C. L. Landin. Enligt hvad vi hört berättas, skall Assessor Cru i senstolpe befinna sig vid god helsa på Waxholm: n fästning, der hans fru äfven vistas, och de sko ) j