rihetsFörordningen, som i sin 1 S, ,med uppia näfvande af alla förut gällande förbud emot 43 atgifvande af böcker, skrifter och kandlingar,; stadgar, att dessa ej kunna åtalas annorlunda, i in denna lag bjuder, Såvida denna oiullstän-!re liga uppfattaicg, af hvad 1 f 1 mom. innehål-. er, skuile åsyfta stt, hvad tryckfrihets-mål be-j. räffar, förklara 1777 års förordnande undan; röjdt, bör dervid erinras, att en sådan åsyftning saknar all grund, helst det allmänna upphäf-i. vande af Lagar, som i åberopade momentet omtalas endast afser alla dittills avgående Tryck-: friheten gällande författningar, och serskildt: utfärdade förbud mot skrifters utgifvande, Sc hvarom här icke är fråga. Och när man för öfrigt, å ena sidan, finner, huru HofRättens pluralitd med det redan anförda förbundit dess: bestämda förklarande, att TryckfrihetsFörordningen icke skulie gifva anledning derntill, att i så beskaffidt mål, som detta, underdånig anmälan bos E. K. M. borde göras, huruvida saken må fullföljas eller ej, måste man å andra sidan bemärka, att HofRättens minoritg, utanj att förbise något stadgande i Förordningen, tyd-j ligen anvisat, att icke blott en anledning utan en bestämd föreskrift i berörde afseende igenfinnes uti Förordningens 5 6 mom., som förmår, att i tryckfrihets-mål tilltalade personer skola åtvjuta deras rättegångsförmåner, euligt allmän Lag och serskilda Författningar uti allt, hvad genom denna Förordning icke uttryckli-: gen annorlunda stadgadt är; hvilken föreskrift i saknad af ett sådant uttryckligt stadgande, angående detta ämne, HofRättens minorit jem-; väl ställt sig till efterrättelse. ; I siöd af denna tydliga och bestämda föreskrift uti en af Rikets Grundlagar, hvilka, en-; ligt Regeringsformens 83 f, skola, efter deras ordaydelse, i hvarje serskildt fall tillämpas; och då frågan, huruvida mål af beskaffenhet, som detia, bör, enligt 1777 års Kongl. Bref hos E. K. M. i underd. anmälas, hvilket ostridigt innefaitar en ibland de största rättegångsförmåner tilltalad person kan åtnjuta, sålunda är att hänföra till rättegångs-ordningen i allmänhet, hvars: behöriga iakttagande i brottmål Domaren sjelfmanad åligger att tillse; då dessutom det serskilda förhållande med denna fråga äger rum, att densamma skall, på sätt som skett, förekomma, innan den filltalade i saken sig förklarat, således oberoende af hans anspråk å eller. eftergift afen sådan rättegångsförmån; och! då slniligen hrarken stadgandet i 1777 års Kgl. Bref blifvit i någon måtto ändradt, eller undanröjdt gecomE. K. M:s enligt dess och R. St:s beslut den 30 Maj 1835 utfärdade Nådiga Förordnivg, angående ändring i 5 Kap. 1 S MissgerningsBalken eiler i öfrigt någon anledning, än mindre laga orsak gifves till tvifvel derom, att ju ieke högstberörde Nådiga Bref bör i tryckfrihetsmål efterlefvas; antager jag för min del, såsom med lagliga och klara skäl ådagalagdt, att, så snart hos Domstolen angifvelse eiler åtal för tryckfrihetsbrott af Senna art anmälas, Domaren är pligtig ait, utan minsta tidsutdrögt, enligt ofta åberopade Korgl. Bref, till E. K. M. inberätta målet och omständigheterna dervid, innan någon annan åtgärd äger rum; hvarföre åsidosättande af en sådan pligt äfven måtte synas lika otilibörligt förnärma en E. K. M. Sjelf förbehållen pröfningsrätt som det, i samma mån, inskränker hvad till skyddande af tryckfriheten är stadgadt. På dessa grunder och emedan sålunda HofRättens ofvanberörde beslut, hvarigenom förevarande mål blifvit E. K. M:s Nådiga skärskådan undandraget, uppenbarligen finnes emot Lag stridande; föranlåtes jag bärmed å embetets vägnar inför E. K. M. i Dess Högste Domstol i underdånighet anställa åtal emot HofRättens President, viee President och Ledamöter, hvilka om samma beslut sig förenat; anhållande jag underdånigst, att vederbörandes förklaring öfver hvad i detta ämne nu är anmärkt, måtte varda infordrad; hvarefter nådig tillåtelse torde mig lemnas att min talan härutinnan vidare utföra. Beträffande åter sjelfva saken, hvilken, efter hvad jag redan haft Nåden erinra, lagligen kan utgöra föremål för anmärkning endast i afseende å Domstolens tillämpning af de Lagens rum, enligt hvilka åtalade skriften genom Juryns eller Nämndens utlåtande ansetts brottslig; så innehåller HaÄfPRsstenc celntlga den 19 nästlidne