mare förening emellan den Ryska, Österrikiska
och Preussiska politiken, i afseende på de Span-
ska, Belgiska och Orienialiska avgelägenheterna,
åsyftas. I dej sednare afseendet tror man, at
Ryske kejsaren särdeles skall söka att närmare
förbinda sig med det Österrikiska kabinettet,
hvilket för oss skulle hafva icke obetydliga tölj-
der af många slag, hvilka man med försigtighe
måste vaka öfver.
Från Paris uttryckas äfven farhågor för Kej:
sar Nicolai resor, ech det hopp, att marskalk
Soults vistande och underhandlingar i Londor
skola tillvägabrioga en närmare förening emel
lan England och Frankrike, till motverkande a
Rysslands pianer. På följande sätt yttrar sig
derom, under den 9 dennes, en kor:esponden
i Paris till en tysk tidning:
Väl underrättade personer vilja veta, att Ko-
nung Leopold af Belgien icke kommer att an-
taga de 24 artiklarne. Drottning Victorias ka-
binett skall i detta afseende hafva träffat öfver-
enskommelse med Ludvig Filips ministrar. Mar-
skalk Soult kommer att förlänga sitt vistande
i Engand. Hans hufrudsskliga uppdrag skall
bestå deri, att stifta en nära förening emellan
England och Frankrike. Gemensamma åtgär-
der och likformigt handlingssätt i afseende på
Asien, Amerika och de Belgiska azgzelägenhe-
terna åsyftas genom hans hemedling. Å Fran-
syska sidan tviflar man alldeles icke på att lyc-
kas häri. De båda hofven skola anse denna
nära förbindelse för nödvändig, för att hålla
jemnvigten emot de Nordiska hofvens förbund.
Kejsaren; af Ryssland improviserade resor, fur-
stekongresserne, isymnerhet kejsarens besök i
Stockholm, synas Fransmännen vara händelser
af bög vigt. Man kan ieke i Frankrike afbåilla
sig ifrån att i kejsarens förfarande se stora fa-
ror för den demokratiska principen. Långt i-
frin att det Petersburgska kabinettets vänskaps-
försäkringar minska Frankrikes misstroende, ser
man fastmera i dem en list, genom hvilken
sjelfberskaren vill dölja sina planer.