Pröussiska spehuiationer öfver ändamålet med Kejsar Nicolai resa till Berln Följapde råget mystiska bref, dateradt Preussen d. 28 Maj, läsesi elt af de sednaste vumforne at Ållgemeine Zeutung. Detiorce förtjena att mexdelas i Svensk ofyersänsnivg i rärvarande öganblick, då tankarne så helt pvaturigt riktss åt betydelsen af det besök, Kejsar N:colsus gjort vid häsvarande hof. Brefvet !yåer som följer: De högtidligheter, som äga rumi Berlin, hindra icke, att man der gapska allvarsamt sysselsätter sig med de vigtigaste politiska angelägen: heter. Den omständigheten att Ryske vicekan.lerna grefve Nesselrode, med er mängd persover i sitt departement, hvarje deg vämas till Berlin, visar tydligt, att det icke blott är de Preussiske truppernes öfvingar, som Ryske Kejaren derstädes önskar bivista, utan att det var de Europeiska förhållandesne, som föranledde hans resa utom riket. Dessa förhålienden, så ordelaktigt de också format sig under de for handvarande omständigbeterna och så mycket ie också lofva att äpvu någon tid bibehålla den gif.a former, lemna dock äevu mycket öfrigt att önska, och göra det till en pligt för styret. serne, att icke biott felja dem med ozflåbg appmärksamhet, utan äfven att träffa aftal och förberedelser, så att man med Juga och rågorlunsa säkerhet mitte kunna skida framtiden till mötes. Den närvarande politikens bela gång var mera beräknad på personer, och hade, sår sida dessa låra leda sig af måtta, förutseende och kärlek till freden, visserligen den fordeleo, att förslag och kowsiderationer, som kuvde be-! sagvas tll upprätthållande af det så ön-kvärda lugbet. lätt funso gehör. Men personerna vexla, sakerna äga bestind, bestå åtminstone längte än de förra, och man synts inse behofret stt nu hufvudsakligen fästa sig vid de sednare.. Huravida ögonblicket är gyrnande ait företega! en förändring i systemet, och att mindre byg-! sa beräkniogarne på personliga förvtröden och egenskaper, än på blotta sskforhållanderoe, taåste de män väl veta att bedömma, i hvilkas! händer ledningen af terldens öden bifvit lagd ! Hura föga personer betyda i Rysslands po tik, då de komma i kollision med 8a-; ker , derpå har man bland annat ett ganska eklatant bevis i tull och hagcdels-förbåillanderne! emellaa Ryssland och Preussen. Svärsonen Nicolsus så gadt som spärrar handelskommunikauoned med ena högst betydande del af svärfaiera Fred:ik Wilhelms lander, utan att fiera års underbandliogar ännu förmått brioga den uejserlige mågen till ringaste eftergift. Verkan! af detia spärrumgasyatem på välsiåodet i ca del! ef Preussen beskrifves på foljende sätt 1 eu bref från Eiben i en Tysk tidning: Ofver år och dag räcka underhardlingerne med Ryssland om en bandelstraktat emellan denna makt och tyska tullföreningen , utan att vågot lsmpligt och tillfredsställande resultat siår att förvänta. Men måste således antaga, st idiplomaternes bemödavden och krater äro oillräckliga i en för hele Tyskteod så högst vigjig fråga. Det bandlar bär om fyra millioner invånare på andra sidan Odern (celler om sjetitedelen af heta föreningens befolkning), hvilka i brist af jadustriell och kommercicil verksamhet förlora all förmåga att röra sig, och hviltas bjorta, emedan kroppen redan är helt nära itot I ferstöring , koappt längre förmår att eli. Stora stader, såsom Eibivg, hvilka fordom voro så blomstrande och lenadsfriska, äga icke mera medel att bestrida kostnaden för deras isatopplysning, och den mest arbetsfore drävg ipå landet: förijenar icke mera så myeket, att han, oaktadt den största sparsamhet, är i stånd att anständigt skyla sin kropp. Detta beklagansirärda öde delas a? Pommern, Ostoch Vesteussen, Posen och Schlesien, fastän dessa proivivsers invånare höra fill de dugtigaste och aribetsammaste 1 hela monarkien. — Jordegendom ihar till den grad fallit i värde, att de fleste adliga gods så utbjudna till salu , och de sldsta islägter se en allt djupare afgruad framför sig, hy:lgen hotar att uppsluka desas namn och deras efterkommanden. 4 Gazette des Tribunaux innehåller följande rörande Tsileyrands testamente: Vid detsamma var bifogadt ett slags manifest, hvari den be irömde d plomaten utvecklade de grumdsatser, isom ledt hosom på hans politiska bara, och Meddelade sina åiuägter ofrer visse händelser. eler hrad vi derom erferit, är det bufvudsak