Pröussiska spehuiationer öfver ändamålet
med Kejsar Nicolai resa till Berln
Följapde råget mystiska bref, dateradt Preus-
sen d. 28 Maj, läsesi elt af de sednaste vum-
forne at Ållgemeine Zeutung. Detiorce för-
tjena att mexdelas i Svensk ofyersänsnivg i rär-
varande öganblick, då tankarne så helt pvatur-
igt riktss åt betydelsen af det besök, Kejsar
N:colsus gjort vid häsvarande hof. Brefvet !y-
åer som följer:
De högtidligheter, som äga rumi Berlin, hin-
dra icke, att man der gapska allvarsamt syssel-
sätter sig med de vigtigaste politiska angelägen:
heter. Den omständigheten att Ryske vicekan.-
lerna grefve Nesselrode, med er mängd perso-
ver i sitt departement, hvarje deg vämas till
Berlin, visar tydligt, att det icke blott är de
Preussiske truppernes öfvingar, som Ryske Kej-
aren derstädes önskar bivista, utan att det var
de Europeiska förhållandesne, som föranledde
hans resa utom riket. Dessa förhålienden, så
ordelaktigt de också format sig under de for
handvarande omständigbeterna och så mycket
ie också lofva att äpvu någon tid bibehålla den
gif.a former, lemna dock äevu mycket öfrigt
att önska, och göra det till en pligt för styret.
serne, att icke biott felja dem med ozflåbg app-
märksamhet, utan äfven att träffa aftal och för-
beredelser, så att man med Juga och rågorlun-
sa säkerhet mitte kunna skida framtiden till
mötes. Den närvarande politikens bela gång
var mera beräknad på personer, och hade, sår
sida dessa låra leda sig af måtta, förutseende
och kärlek till freden, visserligen den fordeleo,
att förslag och kowsiderationer, som kuvde be-!
sagvas tll upprätthållande af det så ön-kvärda
lugbet. lätt funso gehör. Men personerna vex-
la, sakerna äga bestind, bestå åtminstone läng-
te än de förra, och man synts inse behofret
stt nu hufvudsakligen fästa sig vid de sednare..
Huravida ögonblicket är gyrnande ait företega!
en förändring i systemet, och att mindre byg-!
sa beräkniogarne på personliga förvtröden och
egenskaper, än på blotta sskforhållanderoe,
taåste de män väl veta att bedömma, i hvilkas!
händer ledningen af terldens öden bifvit lagd !
Hura föga personer betyda i Rysslands po
tik, då de komma i kollision med 8a-;
ker , derpå har man bland annat ett ganska
eklatant bevis i tull och hagcdels-förbåillanderne!
emellaa Ryssland och Preussen. Svärsonen Ni-
colsus så gadt som spärrar handelskommunika-
uoned med ena högst betydande del af svärfa-
iera Fred:ik Wilhelms lander, utan att fiera
års underbandliogar ännu förmått brioga den
uejserlige mågen till ringaste eftergift. Verkan!
af detia spärrumgasyatem på välsiåodet i ca del!
ef Preussen beskrifves på foljende sätt 1 eu
bref från Eiben i en Tysk tidning:
Ofver år och dag räcka underhardlingerne
med Ryssland om en bandelstraktat emellan
denna makt och tyska tullföreningen , utan att
vågot lsmpligt och tillfredsställande resultat siår
att förvänta. - Men måste således antaga, st
idiplomaternes bemödavden och krater äro o-
illräckliga i en för hele Tyskteod så högst vig-
jig fråga. Det bandlar bär om fyra millioner
invånare på andra sidan Odern (celler om sjet-
itedelen af heta föreningens befolkning), hvil-
ka i brist af jadustriell och kommercicil verk-
samhet förlora all förmåga att röra sig, och hvil-
tas bjorta, emedan kroppen redan är helt nära
itot I ferstöring , koappt längre förmår att eli.
Stora stader, såsom Eibivg, hvilka fordom vo-
ro så blomstrande och lenadsfriska, äga icke
mera medel att bestrida kostnaden för deras
isatopplysning, och den mest arbetsfore drävg
ipå landet: förijenar icke mera så myeket, att han,
oaktadt den största sparsamhet, är i stånd att
anständigt skyla sin kropp. Detta beklagans-
irärda öde delas a? Pommern, Ost- och Vest-
eussen, Posen och Schlesien, fastän dessa pro-
ivivsers invånare höra fill de dugtigaste och ar-
ibetsammaste 1 hela monarkien. — Jordegendom
ihar till den grad fallit i värde, att de fleste ad-
liga gods så utbjudna till salu , och de sldsta
islägter se en allt djupare afgruad framför sig,
hy:lgen hotar att uppsluka desas namn och de-
ras efterkommanden.
4
Gazette des Tribunaux innehåller följande
rörande Tsileyrands testamente: Vid detsamma
var bifogadt ett slags manifest, hvari den be
irömde d plomaten utvecklade de grumdsatser,
isom ledt hosom på hans politiska bara, och
Meddelade sina åiuägter ofrer visse händelser.
eler hrad vi derom erferit, är det bufvudsak-