af potates, porter, ingefårsdricka, m. fl. Th?
och kaffs äro äfven tydliga bevis derpå. Io-
gen förb-ukniagsartikel har väl i början mött
mera motstånd än dessa, och synnerligen theet
ill och med af eljst förstiåndigt och ansedt
foik), och ingen sak tyckes väl hafva mindre
sannolikhet för sig, att komma i allmänt bruk.
En bvar avser the icke ionehålla någon föda;
men det har, detta oaktadt, geaom sin lifvande,
uppfriskande egenskap, blifvit temligen allmänt,
äfven inom den fattigare delea af medelklassea
i vissa större städer; och det har ansenligt bi-
dragit att inom de högre: klasserna motverka
fylleriet, ungefar efter samma princip, hvarpå
vi här grundat vårt råd att söka göra vindrnick-
ningen allmännare ibland de iisgare. Kaffe har
på sama sätt osekligena varit mycket nyttigt.
. Dec kaa väl vara värdt, att bär anföra ea
stor och erfaren mans mening i dessa amnoen —
den fordne Presidinten i Förenta Staterna,
Jeffersoas. Jag är öfrertygada, side han, itt
om tulicn på de allmönnare och mindre kost-
samma vinerna blef fastställd i behörig propor
tion mot dea tull, som nu fioacs påiagd de
dyra vinerna, skulle detta otroligt mycket fö -
öka antalet af dem, som i detta land dricka
vin, till stor förminskning för bräavinskoasum-
4ioaea. Iaförselna af ett vin, som fås för myc
ket lindrigt köp i mia ort, har inom de två
sista åreu fyrdubblat antalet af vinhandlare, och
skall säkert scart tiodubbia konsumenterna3.
Deita skall bereda cen stor viast, så väl för
statsuppbörden, som för nykterheten hos fol-
ke... — Vid et annat tillfälle yttrade han äf-
ven off:utlgt: Jag är utur den moraliska syn-
punkten mycket gl.d öfver den opivion, som
nu visar sig hos nationallagstiftninger för ned-
sättning af de höga tullafgifterne på vin. Det
är eo stor förvillelse, ait anse deuna artikels
beskattande såsom blott ea pålaga på den S
Pålagan verkar långt mera såsom ett förbud
för medelkilasseroa ibland våra medborgare;
och den, så att säga, dömer dem till eit skad-
ligt och ofta olyckligt bruk af sädesbränvin.
logen nation, som dricker vin för godt
köp, är böjd för dryckenskap, och in-
gen är nykter, som genom vinets dyrhet ser
sig nödsakad att, såsom allmän dryck, till-
gripa i ersättning derför de starka spritdryc-,
kerna. Låtom oss blott bestämma viotullen
efter samma grunder, som de flesta andra be-
hofsertiklars, så skall man i vårt land kuanoa:
dricka vinet till samma pris som groggen; och I
hvem skulle ej då föredraga detta? D ss ut-
vidgade bruk skulle bidraga till helsa och be-
låteahet bos en gauska stor del af folket; och
en hvar, som äger råd dertill, skulle heldre
bogegna sig af denna nyttiga dryck, än af det
förstörande gift, som nu laadets egen regerirg,
genom sina förordningar, påtvingar folket. Sjolfva
gca ensidiga skattkammaren skulle då fetta, att
3 runstycken från tolf skattdragare gör mer, än
en skilliog feån en enda. Denna reform for-
drar likväl någon tid på sig, för att riktigt svara
emot ärdamålet; ty våra handlande känna ännu:
föga till den mångfald af goda och för lindriga
pris åtkomliga viner, som finnas i Europa, syn-
ne:ligen i Frankrike, Italien och på Grekiska
Galna.
Så vitrade sig en man, som med rätta blif-
vit anredd såsom en autoritet i det praktiska
statslifvet; och om man all.a:ligt tanker på detta
ämne, skall man säkert erkänna, att ett lands
regering och lagstiftning icke kuava mera verk-
satat uppfylla sina dyrbara pligter, än genom
en omsorgsfull uppmärksamhet till dylika, i
hela nationens väl ingripande, förbållanden;
emedan de, allt efter sättet, hvarpå de be-
handlas, blifva ett frö till så mycket godt e!ler
ondt för alia folkklasser. Ett dyhkt ämne är
äfven, burn arbetsklassernas ledighet och nöjen
borde kunna öndamålsenligast beredas. Detta
synes i allmänhet vara hos oss, likasom hos
ä .skillige andra, om vi få kalla dem, supande
n.tioucr, såsom Eogelsmän och Amerikanare,
sörbisedt eller alltför irskräskt bebandladt. Vi
förebrå Fransmannen och södra Europas länder
deras benägeubet för skådespel och offentliga
förlustelser; mon deras möten och samqväm
sro likväl oneklgt förenade med atörre nykter-
het och avgeräma sällskipsseder, då våra, illa
. 4 -. sa ee 2 RE Je