valleri och 64 kanoner), under General vono
Borstels befäl, sammandrages. Att Holländska
trupper äfven skola framrycka, väntas med täm-
lig visshet. Första resultatet torde blifva be-
sittnings:agande af Limburg och belägring af
Venlo. Eogland, men isynnerhet Frankrike,
skall komma i stort bryderi vid valet mellan för-
svar för de 24 artiklarna och för det faktiska
tillståndet, förenadt med Limburgs och Luxem-
burgs sympathier. Konung Leopold skall hafva
-beslutit trotsa stormen och derom skrifvit till
svärfar, i termer som synts allt för djerfva i
det fsrsigtiga Tuilerihofvet. Han skall vilja häl-
dre gå från thronen än ge efter; och detta skall
göra Franska regeringens ställning ännu betänk-
hgare. iranska bladen äro också rätt förtör-
nade öfver den sjelfständighet, som Belgien
tyckes hafva lust att spela; man ger vinkar om
otacksamhet för ÅAutwerpska krigståget, om allt
för stränga gränstullar, om hotelsen att söka
nya politiska och kommerciella förbindelser. I-
medlertid medgifves, att iatresset och national-
äran icke alltid tillåta att lyssna till en rättmä-
tig harm. — Härmed må nu förhålla sig huru!
som häldst; det vissa är, att Franska trupper-
ne fortfara att röra sig, ej blott mot norra grän-!
sen, utan äfven i öster, i Strasburg, Sedan,!
Metz, Mezieres m. m. I
Deputerade-Kammaren: fortfar med budgeten,
hvilka diskussioner icke företedt någonting sär-
deles pikant, med undantag kanske af den om!
de för kröningsambassaden till England begärda!
600,000 f-ancs. Marsk. Soults val faon all.
mänt bifall. I allmänhet beviljas alla de begär-
da summorna temligen lätt. Vid frågan om an-
slaget till Hederslegionen klagades starkt öfver!
den lättsinnighet, hvarmed dekorationer utdelas!
och ordens ära nedsättes. Hce Dugabe frågade!
ministeren , om den uppgiftea vore sann, att en
prefekt utdelat ordnar genom lottning. Sigill-:;
bevararen svarade, att händelsen vore omöjlig, !
och att regeringen icke erhållit underrättelse om
något dylikt.
Om modifikationer i ministeren talas ännu;
men någonting visst är icke kändt. Möjlighe-!
ten för pu vararde styrelse att hålla sig uppe
beror utan tvifvel derpå, huruvida Pairskam-!
maren sätter sig på tvärn mot Deputerade i frå-!.
om räneförvandlingen , och om följaktligen
någon konflikt uppstår, till hyårs biläggande det ,
nu varande kabinettet icke är starkt nog. E
Horaee Vernet reser åter till Berlin, som det
säges, på K-jar Nicolai inbjudning. b
Spanien. a
Aer tyckes ett moln hafva uppgått på Don:
Carlogs himmel, hvilket torde förebåda en
storm. Munnagorris uppresningsförsök har 5
nemligea visat sig icke vara ett iofall af ett en-
da exalteradt hufvud, utan snarare ett uttryck
af majoritetens iänkesätt inom de Baskiska pro-:f
vinserna. En stor del af de trupper, som be-
stodo af nämnde provinsers folk, skola nemli- GC
gen hafva affallit från honom, under rop på s
fred och previlegier, samt tvungit honom att c
lemna Esteila, för att begifva sig till Onnate. k
Uppgifterne äro olika om den korps, som bör- n
jat uppresningen, antingen det varit d:te Na-
varesiska bataljomen i Estela, eller den tredje !it
i Mannera, men de öfverensstämma deri, att 1
flera andra följt deras exempel. Ribera skall!si
hafva skickat en korps Christinska trupper att h
understödja denna uppresmng. Öfver London j
berättas, att en Navaresisk bataljon insurgerat, RP
och att infanten Don Sebastian tvingat Don lc
Carlos att upplösa sin minister, hvarvid han sjelf ti
blifvit utnämnd till generalissimus och Villa Re-
al fill krigsminister. Hau troddes hafva för af-; äl
sigt att göra ett förtvifladt försök att förena sig!
med Cabrera, hvilken ännu hade 18,000 man! st
under sitt befäl. Nämnde berättelse förmäler
också, att den Baskiska provincialdeputationen d
anmodat pretendenten, att flytta sitt högqvarter! fö
frång Estella till Onnate, hvilket han äfven gjort. i Si
Nå t,torde således hafva förefallit, som icke är i d
till fhards fördel; men man måste vara lika var-Pp
sam i.förlitande på uppgifter om Spanska folk-!b
resningar, som om Spenska segrar. Sannolikt! d
är dock; att den afkylda värman för Don QCar-jte
los ibland Baskerne härrör från Spanska rege-m
ringens beslut att flytta gränstull-linien — från fe
Pyreneerne till Ebro, hvarigenom de ofvannämn-
da provinsernas handel med Frankrike blifvit 0
friare och deras privilegier till någon del er-1to