Utdrag ur ett bref från Östersund. — — Herrar E. och H:s Duett. Hufvudstaden har under Påsken haft mång: glada stunder under afhörandet af Herrar Germans, Nagels m. fl:s spel, mena äfven i Jemtland har man sådane njutningar, och för detta nöje har man att tacka tvänne virtuoser, som resa omkrirg på rikets marknader och med benäget biträde af amatörer, fastän icke just Herrar amatören, uppföra duetter på ett instrument, kalladt roulette eller i dagligt tal biribi. Ouverturen börjades första dagen af Gregorii marknad i Östersund med ett suddigt skrifvet deklamatorium af Hr E., innehållande, att han ankommit från en stad söderut, och vore handlande med kläden — blott en poetisk fiktion, emedan hans förråd knappt räckte till en tulubb. Detta tillkännagilvande mottogs dock med glädje Andra afdelaingen var sjelfva konserten eller rättare konkursen, af en mängd bönder, hvilka samlade sig hos Herr E. som amatörer och trängde sig kring instrumentet, som har utseende af en målad vaxduksbit, prydd med numror. Herr E. spelade ett å quatre mains; med Herr H., hvarvid bönderne con amore instämde med fliig punktering. Imedlertid hade någon nangifvitv spelets ton för Landsfiskalen och klockan 11 på aftonen behagade han tillägga fivalen, biträdd af 6 man vakt, som markerade takten med bajonettskrammel. Vid HLandsfiskalens ankomst fann han både Herrar E. och H samt amatörerne ostämde, hvarföre hin ansåg nödigt stämma samtlige till nästa ting. Finoalens början var ganska bullersam och Herrar E. och H., flydde undan, men miste åter inställa sig. Herr E:s ton var i början något tremulerande, men Herr H:s åter jemn och säker, som man kunde väuta af en så utbildad talarg som hans. Mot slutet tycktes Herr E åter fatta mod och svarade Landsft:kaälen med samma recitativ, som Baron B. vid sin Sola med sådan framgång lät höra: Det är iate värre än jag bara betalar plikten Imedlertid ansågs Herr E. för tilställare och Herr H. som accompagacmang, eller som Lands