ska medlemmarnas antal beräknas efter antalet
af befolkningen 2f båda religionerna, äro Aar-
gau, S:t Gallen, Thurgau, Graubinden och
Glarus, hvarigenom i Aargau båda religions-
partierne äro lika representerade, men i St
Gallen den katolska ock i de öfriga kantonerra
den reformerta befolkningen har öfvervigt. I
Graubunden obh S:t Gallen äger icke blott hvar-
je särskildt religions-parti att besörja om sina
egna relsgionsangelägenheter, utan uppfostringsvö-
sendet är äfven religionssak. De högre under-
visning:aukto iteternas åtskiljande efter trosbe-
kännelse bar ofördelaktiga följder. I Graubin-
den öfverlägges nu om införande af en gemen-
sam upfostringsauktoritet; och i S:t Galien sy-
nes spänningen mellan partierna nur era icke
vara så stor.
Schweitz är den enda stat, där autaet af de
särskilda religionernas bekönnare utgör mått-
stocken för antalet af folkets representanter a!
ena och andra religionen. De religiösa skilva-
naderne hafva icke uplöst sig i någon euhet,
utan de olika religiorerne stå mot hvarandra
nästan såsom olika ständer. Katolicismens oför-
dragsamhet har föranledt en dylik från motsat
håll; men protestantismens är dock vid: mil-
dare. På judarnas emancipation har man emed-
lertid ännu icke tänkt i Schweitz. — Eget är,
att de äldsta tre kantonerne, i synnerhet Schweiz,
stå så långt efter de öfriga i tolerans