ska medlemmarnas antal beräknas efter antalet af befolkningen 2f båda religionerna, äro Aargau, S:t Gallen, Thurgau, Graubinden och Glarus, hvarigenom i Aargau båda religionspartierne äro lika representerade, men i St Gallen den katolska ock i de öfriga kantonerra den reformerta befolkningen har öfvervigt. I Graubunden obh S:t Gallen äger icke blott hvarje särskildt religions-parti att besörja om sina egna relsgionsangelägenheter, utan uppfostringsvösendet är äfven religionssak. De högre undervisning:aukto iteternas åtskiljande efter trosbekännelse bar ofördelaktiga följder. I Graubinden öfverlägges nu om införande af en gemensam upfostringsauktoritet; och i S:t Galien synes spänningen mellan partierna nur era icke vara så stor. Schweitz är den enda stat, där autaet af de särskilda religionernas bekönnare utgör måttstocken för antalet af folkets representanter a! ena och andra religionen. De religiösa skilvanaderne hafva icke uplöst sig i någon euhet, utan de olika religiorerne stå mot hvarandra nästan såsom olika ständer. Katolicismens ofördragsamhet har föranledt en dylik från motsat håll; men protestantismens är dock vid: mildare. På judarnas emancipation har man emedlertid ännu icke tänkt i Schweitz. — Eget är, att de äldsta tre kantonerne, i synnerhet Schweiz, stå så långt efter de öfriga i tolerans