lopp af 261,800 Rdr. (Insåndt.) I ANLEDNING AÅF INSAMLINGEN FÖR WEXJÖ. Till RedaktionenYaf Aftonbladet! Högst berömligt har välgörandet från alla delar af riket sträckt sin hand till afbjelpande af dea nöd, hvari den olyckliga staden blifvit försatt. Vare detlångt ifrån Insändaren att vilja tadla detta ädla deltagande för betryckta likar, eller söka afkyla menniskovännenms värma för dem. Han tror likväl, att äfven välgörenheten är skyldig underkasta sig sjelf den allmänna lagen för hvarje mensklig handling, den af föregående undersökning och foörståndig pröfning, just för att vinna sitt eget ändamål: olyckans mildrande och förekommandet af dess mest tryckande följder. En half stad, som lågorna förtära, är en stor och svår hemsökelse af motgången. Den är likväl en af dessa eklatanta händelser, som falla starkt i ögonen, som slå en hvar med häpnad, och som derföre är allrasäkrast om att väcka deltagande och behjertande. Men när katas strofens första dagar äro öfverståndna, skynda genast från när och fjerran välvilliga händer med hjelp och biträde. Mången, hvars egendom bestod i lösören, har lyckats berga den; andra, som ägde fastighet, hade den försäkrad, och kunna med visshet räkna på assuranssummans utbetalande. Statea kommer äfven icke sällan till undsättning; de afbrända boningarne uppstå ur sitt grus; de fattige finna arbetsförtjenst vid nybyggnaderna; landtmannen rundiomkring får afsättning på byggnads-materialier och en viss liflighet i ortens rörelse uppkommer snart efter sjelfva olyckan. Allt, hvad hon förstört, blir ej återställdt; nej, det är sant; men kan då meningen vara, att allt skulle af välgörandet återställas? Om en person, ägare af 50,000 Rdr, förlorar 10 å 15,000, är sådant visserligen beklagansvärdt; men kan det alimänna ersätta hela denna förlust? Räknar man icke, att han ändå har qvar 35 till 40,000, oeh att han med denna tillgång icke behöfver lida nöd. Och om en sådan förlust drabbar någon enstaka familj, faller det väl henne eller någon annan in att derföre påkalla det allmänna deltagandet? Och om detta på-! kallas, anser det sig skyldigt att efterkomma uppmaningen? Kunde sådant icke tilläfventyrs qvafva omtankan och försigtigheten, då man såg, att en sådan större kalamitet i sjelfva verket icke vore någor olycka, när det allmänna stod färdigt att genast godtgöra hvarje tillfällig skada och motgång? ; Nej, det är egeniligen det af den enskilda förmågan, fliten och omtankan ohjelpliga lidandet, som det allmänna har förbindelse att söka upprätta, så vida, tilldess den nödstälde åter kan hjelpa sig sjelf. Ins. har redan nämnt, att en person, som af 50,000 Rdr förlorar 10 å 15,000, icke derföre är egentligen nodställd. Men tusen personer, hvilkas sammanlagda egen-l dom, beståerde af de nödvändigaste klädes-! och husgerådspersedlar, samt ve-ktyg och redskap, icke går till mer än 100,000 Rdr, äro högst beklagansvärda om de förlora sex å sju tiondedelar deraf, ännu mer om de förlora allt, emedan de då lida brist på det nödvändigaste, på skydd mot väderlekeas åverkan, på medel att sjelfye försörje sig, och det är dem, som den allmänna välgörenhetea bör taga under armarna, intilldess de åter kunna gå på egen hand. Evligt hvad i officiel väg blifvit tillkännagifvet, uppgick brandskadan i Wexiö, sedan den påräknade ersättningen af Städernas Brandstodsbolag afdragits, till 100,000 Rdr, utom 20,000; som förmodades ej vara uppgifoa. När man hågkommer, att det var den bäst bebygda, således förmögnaste, delen af staden, som eldsvådan träffade, torde man komma sanningen temligen nära, om man beräknar den förlust, som är ohjelplig, som bringar dem hon drabbat till tiggarstafven, i fall icke hjelp kom utifrån, till tredjedelen deraf, eller 40,000 Rdr. Redan under första månaderne efter hrandon