Nordamerikanska gebitet omkring Detroit, Gi-
braltar, Monroe, Toledo och Sandusky, färdig
att göra infall i Canada. På Washingtous fo-
delsedag den 22 Febr. hade de anordnat en
stor fsstivitet vid Gibraltar, till hvars förhindran-
de Amerikanska generalen Brady vål låtit upp-
båda 400 man milis, men iasåg omsider att han
ingenting skulle kunna uträtta , hvarföre han
skickade kontraorder. Insurgenterne hace på i
flera ställen uppbrutit arsenalerne och tagit krut
och gevår. Åtminstone tre fjerdedeiar af den
manliga befolkningen i och omkring Detio:t var
för insurgenterne, och färdig att bistå dem eller
å in i deras leder. — I nedra Canada såg det i
oroligt ut, oaktadt Ze Deum blifvit sjunget fär
nsurrektionens dämpande. I Grand Brule råd-
de stark jäsning och Quebecs portar stängdes I
hvarje afton kl. 8.
Frankrike.
Tidvingarno meddela en telegrafdepesch frår
marinoprefekten i Brest till ministern för sjöför-
valtningen, daterad den 23 Mars, och hvilken
innehåller följande vigtiga uppgifter: - - - Just
nu anländer från Hayti skeppet Nisus efter 32
dagars resa. Från kommissarierne medföres ic-
ke något bref till mig, men befälhafvaren pål
briggen underrättar mig, att offentliga lustbarhe-
ter äro anordnade på ön, hvaruader två fördrag
med Frankrike skola undertecknas, i hvilka
definitivt bestämmas fred, vänskap, reciprocitet
och en från 1838 till 1867 utgående skadeer-
sättning af 60 mill. francs, hvaraf nära tre mill.
redan hållas i beredskap om bord å fartyget I
Nereide. Den märkliga omständigheten, att den-
na depesch icke grundar sig på något medde-
lande från kommissarierae, har uppväckt vissa
tvifvei och äfven misstankan om någon börsspe-
kulation.
Det försäkras fortfarande, att grefve Montalivet
skall vara sinnad ati icke en gång afbida kamrar-
nes upplösning, utan ofördröjligen begära sitt
entledigande ur ministeren.
SA oe
Spanien.
Från gränsen, berättas att Espartero slutit sin
fred med ministrarne, och förklarat, att hans
bekanta dagorder blifvit missförstådd såvida man ;
i dersamma såg någon ting fiendtligt emot dem. I
Han hade företagit ex rörelse åt Lodosa, för ait
i förening med van Halen rycka mot Mendavia,
dit Guerge var i antågande med 6009 man.
Hannover.
De båda kamrarne hafva utsett ledamöter till
en kommission, som skall granska det nya grund-!
lagsförslaget. Andra kammaren säges ämna be-
gära landtdagens prorogerande under det kommis-
sionen håller på med sitt arbete, Det tros att
kovungen går in derpå, hufvudsakligen för at
undvika, att ej andra kammaren genom flera le-
damöters bortresa måtte bli ur stånd att fatta
alls några beslut. Om 6 eller 7 ledamöter yt-
terligare resa, så är kammaren sprängd. Pro-;j
rogeri gen tros komma, att räcka till Septem-
ber.
Egypten.
Drusernes uppror emot Egyptierna blir allt
mer och mer allvarsamt. Den 17 Februari fö-
refoll i nejden af D2mascus en träffning emel-
lan dem och Egyptiska armeen, i hvilken den
senare led ett fullkomligt nederlag. Egyptiske
krigsministern Achmet Pascha, som nyss ankom-
mit från Cairo, blef svårt sårad, 3oe Paschar,
Jakub Bey och 500 mean blefvo på platsen ;
hela trossen, artilleriet, en stor del af vapven
och amunitionen föllo i segervinnarn?s händer.
En mängd Beduiner hade slutit sig till Druser-
ne, och icke litet bidragit till segren. Man be-
farade att upproret skulle blifva allmänt då den-
na händelse blef bekant.
I Alexandria väckte en emot Porten fendutg
åtgärd af Mehemed Ali stor uppmärksamhet.
Han hade nemligen låtit sätta ur omlopp alla!
Turkiska mindre myntsorter. Det oaktadt hade
han godt om penningar, och det troddes att:
han fick subsidier af en fremmande makt, som!
underblåste hans fiendtliga sinnesstämning emot:
Porten. Englands och Frankrikes bemödauden
att upprätthålla freden i Orienien motverkades :
från detta håll. Krigsrustningarne i Egypten :
fortforo att bedrifvas med stor ifver. Tvenne!:
Fransyska krigsskepp hade på Fransyske am-4
bassadörens i Konstantinopel föranstaltande afgått i
från Smyraa till Alexandria, för att observera I
KE