lyckas att genomdatva snitt lorsiag alt formata
Krocprinsen med Hertigionans af Berry dotter.
Prinsen är klok nog att inse, i hvilka obehag-
liga kollisioner med mägtiga grannar och andra
större stater han skulle sätta sig och sitt land
genom att decidera sig för den äldre eller yngre
franska dynastien., — Således blef detta hopp
U
för franska konungahuset om intet! så
Från Fraakrike är posten i allmänhet ytterstly
torftig. — Från Port au Piioce hafva ändtligen P
underrättelser inlupit om de franska kommissa-
riernas och flottiijens ditkomst den 29 Januari. lf
Kommissarierne blefvo visst mottagne med öfli-1g
ga artighetsbetygelser, men kallt och stelt. Miss-l
trosndet och köldena begynte dock snart skin- g
gras; och underhandiingarne börjide genast.ln
Imedlertid lärer Presideosten (Hr Boyer) bestämdt 1,
yrka, att skuldsumman skall nedsättas vill 73ls
millioner, på femtio år och med blott två pro-l;
ceuis ränta. Detta torde väcka svårigheter vidl.
uaderhandlingarna. 1
Kamrarnes öfverlöggningar äro ytterst sömni-j,
I ga efter den stora bataljen om hemliga fonderna.
I — VWValmännen i 6:te Arondissementet i Paris
I hafva anställt en stor middag för Lafitte, hvar-
I vid en, i sednare tider ganska urmodig, enthu-
siasm från julidagarna visade sig. De mi-
I nisteriel!a bladen äro surmulna öfver hela hän-
delsen, i synnerhet öfver ett litet nachspel. En
I regements-musikkorps, som spelte taffelmusiken,
I uppmanades att ge Marseillaisen, men svaradel
sig icke kunna den utantill. Sällskapet sjelft!
i uppstämde då sången; och då instämde ändtli-
Igen musikanterne, icke blott Marseillaisen, utan
lätven Parisiennen.
Staden Bastias (på Corsica) valmän hafva upp-
Ifört ena besynnerlig farce: de hafva till depu-
terad valt den för många år sedan aflidne Gen.
Paoli. Meniogen tros vara att blott vinna tid
till sinnenas bearbetsnde till ett nytt val, allden-
stund Deputerade-kammaren måste ogilla det
;skedda valet. Så förklaras händelsen åtminsto-
ne af prefekten i Toulon, som inberättat den.
Spanien.
Båda armeerna i norr tyckas vara beredda på
allvarsammare företag. 12000 Carlister med:
14 kanoner sägas d. 13 Mars hafva uppbratit
I från Estella emot Olejua och Sarlada. Meuin-
gen tros vara ait augripa Viana och bana sig
väg in åt de medlersta provinserna. Från Lo-
i grono berättas deremot, att två Christinska ko-
Jon nerafiågat, förmodligen för att hindra Carlister-
na att intrönga i Burgos-landet. Gen, Lalre
Iskall manövrera mot Villarcsyo, för att afhåila
ett infall i Asturien.
I Madrid skall en duell varit på vippen att
I hållas mellan Toreno och Mendizabai, men för!
sonicg blifvit uppgjord af sekundanterna. -—
i Basilio och Palillos äro på marche till Estrema-
(dura. Gen San Miguel skall hafva slagit Ca-
I brera vid Bahea.
I
re ed ed
i
)
Fransyska bladet Constitutionel innehåller!
en skrifveise från Madrid från den 14, hvari
det heter, att general Cordova blifvit utaämnd til
öfve rbefälhafvare för armden och emottagit denna!
kungliga kommission, med vilkor att Espartero först
skullevara återkallad till Madrid. En kurir skulle
hafva blifvit afsänd till Espartero, med befall-
ning att begifva sig till hufvudstaden. Denna
berättelse torde ferdra bekräftelse.
Enrgland.
Det enda af något interesse för utlandet, som
förefallit i parlameatet, är att en Underhusleda-
I mot, Hr Seele, fått tillåtelse (med 1277 röster
,l emot 92) att inbringa en bill, som tilläte inför-
;)sel af utländsk spannmål på nederlag hil för-
malning. De fördelar, som Hamburg, Bremen,
I Danzig och Köpenhamn hittills baft af en
sådan förmalaing , skulle d:rigenom tillfalla
tU London.
Holland.
I andra Kawmarens session den 23 Mars be-
, j viljades enhälligt de anslag, reseringen begärt
för armgen och ottan. Denna beredvillighet
hos Kammaren kan, efter hvad som förut pas-
tserat emellan henne och regeringen, endast för-
klaras genom uisigten att få snart slät i Beigi-
ska frågan. Ännu är ingenting officiellt till-
I kännagifvet om Konung Wilhelms afsigter il
deita fall, men finansministera hade i Kamma-
rens session ett yitrande, som tyckes syfta på att
Holland nu vill göra allvar af fredsverket med
Belgien. Han yttrade nemligen, att en be-l:
lägrad fästning ofta avtager de kapitulationsvil-:
7
er Aa fört Msn ta T Manutananda Ja
1
1
Lå
L