lyckas att genomdatva snitt lorsiag alt formata Krocprinsen med Hertigionans af Berry dotter. Prinsen är klok nog att inse, i hvilka obehagliga kollisioner med mägtiga grannar och andra större stater han skulle sätta sig och sitt land genom att decidera sig för den äldre eller yngre franska dynastien., — Således blef detta hopp U för franska konungahuset om intet! så Från Fraakrike är posten i allmänhet ytterstly torftig. — Från Port au Piioce hafva ändtligen P underrättelser inlupit om de franska kommissariernas och flottiijens ditkomst den 29 Januari. lf Kommissarierne blefvo visst mottagne med öfli-1g ga artighetsbetygelser, men kallt och stelt. Miss-l trosndet och köldena begynte dock snart sking gras; och underhandiingarne börjide genast.ln Imedlertid lärer Presideosten (Hr Boyer) bestämdt 1, yrka, att skuldsumman skall nedsättas vill 73ls millioner, på femtio år och med blott två pro-l; ceuis ränta. Detta torde väcka svårigheter vidl. uaderhandlingarna. 1 Kamrarnes öfverlöggningar äro ytterst sömni-j, I ga efter den stora bataljen om hemliga fonderna. I — VWValmännen i 6:te Arondissementet i Paris I hafva anställt en stor middag för Lafitte, hvarI vid en, i sednare tider ganska urmodig, enthusiasm från julidagarna visade sig. De miI nisteriel!a bladen äro surmulna öfver hela händelsen, i synnerhet öfver ett litet nachspel. En I regements-musikkorps, som spelte taffelmusiken, I uppmanades att ge Marseillaisen, men svaradel sig icke kunna den utantill. Sällskapet sjelft! i uppstämde då sången; och då instämde ändtliIgen musikanterne, icke blott Marseillaisen, utan lätven Parisiennen. Staden Bastias (på Corsica) valmän hafva uppIfört ena besynnerlig farce: de hafva till deputerad valt den för många år sedan aflidne Gen. Paoli. Meniogen tros vara att blott vinna tid till sinnenas bearbetsnde till ett nytt val, alldenstund Deputerade-kammaren måste ogilla det ;skedda valet. Så förklaras händelsen åtminstone af prefekten i Toulon, som inberättat den. Spanien. Båda armeerna i norr tyckas vara beredda på allvarsammare företag. 12000 Carlister med: 14 kanoner sägas d. 13 Mars hafva uppbratit I från Estella emot Olejua och Sarlada. Meuingen tros vara ait augripa Viana och bana sig väg in åt de medlersta provinserna. Från Loi grono berättas deremot, att två Christinska koJon nerafiågat, förmodligen för att hindra Carlisterna att intrönga i Burgos-landet. Gen, Lalre Iskall manövrera mot Villarcsyo, för att afhåila ett infall i Asturien. I Madrid skall en duell varit på vippen att I hållas mellan Toreno och Mendizabai, men för! sonicg blifvit uppgjord af sekundanterna. -— i Basilio och Palillos äro på marche till Estrema(dura. Gen San Miguel skall hafva slagit CaI brera vid Bahea. I re ed ed i ) Fransyska bladet Constitutionel innehåller! en skrifveise från Madrid från den 14, hvari det heter, att general Cordova blifvit utaämnd til öfve rbefälhafvare för armden och emottagit denna! kungliga kommission, med vilkor att Espartero först skullevara återkallad till Madrid. En kurir skulle hafva blifvit afsänd till Espartero, med befallning att begifva sig till hufvudstaden. Denna berättelse torde ferdra bekräftelse. Enrgland. Det enda af något interesse för utlandet, som förefallit i parlameatet, är att en UnderhusledaI mot, Hr Seele, fått tillåtelse (med 1277 röster ,l emot 92) att inbringa en bill, som tilläte inför;)sel af utländsk spannmål på nederlag hil förmalning. De fördelar, som Hamburg, Bremen, I Danzig och Köpenhamn hittills baft af en sådan förmalaing , skulle d:rigenom tillfalla tU London. Holland. I andra Kawmarens session den 23 Mars be, j viljades enhälligt de anslag, reseringen begärt för armgen och ottan. Denna beredvillighet hos Kammaren kan, efter hvad som förut pastserat emellan henne och regeringen, endast förklaras genom uisigten att få snart slät i Beigiska frågan. Ännu är ingenting officiellt tillI kännagifvet om Konung Wilhelms afsigter il deita fall, men finansministera hade i Kammarens session ett yitrande, som tyckes syfta på att Holland nu vill göra allvar af fredsverket med Belgien. Han yttrade nemligen, att en be-l: lägrad fästning ofta avtager de kapitulationsvil-: 7 er Aa fört Msn ta T Manutananda Ja 1 1 Lå L