Article Image
Nad da GEL MEeje On oo ra 4 Aa eren på det mest förbiodliga sätt behandalade le ledamöter på denna sidan af kammaren, som on vid valen skarpast anfallit. Högra centern narövrerade på sitt h:ll för ati kompromettera ninistören och draga henne in i sina leder, för tt en gång , sedan reträtten blifvit afskuren, fålla henne med en enda fläkt och återtaga sin förra ställning. Manövern lyckades. Ministeren som icke hadenågon på sin sidaoch emot sig tvense fiender, lurande på det ögonblick hon skulje falla, för att gripa qvarlåtenskapen, kastade sig såsom den sista och bedröfliga utvägen i Hr Guzots armar och sade: beskydda mig! Härigenom har händt, att det är de mäns, som ministeren förföljt vid valen, hvilka hålla henne vid lif och gifva henne dagigt bröd, då hon deremot bekämpar dem hon gynnat med sitt inflytande, och de henne. Finnen J väl, miva herrar, i dessa mot hvarandra stridande facta tecken till ett system? hvem är då denna ministöre, som sammansätter sin armee af vissa elementer och i stridens ögonblick låter enlevera sig af fienden och sätter sig i spetsen för honom för att strida emot sina egna truppar? hvilka ären J väl herrar ministrar; hvar är edertj system, hvar är det mål, dit J sträfyen, hvarifrån kommen J? J ären icke en ministere ur densa kammare, J förskrifven eder icke från dessa bänkar. Åren J en hof-minister? förklaren Er! här sen J Er förnekade af alla denna kammares sidor. Om Hr Presidenten sålunda uttryckte voterings-uppmaningen: Alla de, som äro af den tamkan, att ministeren äger kammarens förtroende, behagade stiga upp, så skulle knappt två eller tre ledamöter våga uppstiga. Men om han sade: alla de, som äro af en motsatt tanka, behagade stiga upp, så skulle, i händelse hvar och en följde sitt bjertas drift, kammaren resa sig i massa, Jag vet i sanning icke hvad J ören; jag är icke ens säker på Er politiska tillvaro. Ären J en skugga, eller ärea J en verklighet? uppenbaren Er! Akten Er, att icke landets administration förgås uuder Edra händer. Om J ären svaga, så lemnen rum åt starkare. Denna osäkerhet, detta vacklande, skadar alla väsendiliga intressen. Missbruken tillväxa, utan att J ägen hvarken kraft eller vilja att afskaffa dem. Sen, ull hvilken grad af politisk missaktning J sjunkit; de sär skilda partierna inom kammaren diskutera ärenderna sinsemellan, utan att bekymra sig om Er. J hafven nedsatt Er rättighet endast tili råttigheten att vara närvarande vid öfverliggoingar. Jag vill göra hvad alla menniskor redan gjort och uian att vidare bry mig om ministeren, skall jag endast i hast såga några ord, om det begärda anslaget. Till hvad ändamål vill man väl använda denna ofantliga summa? Det är oss icke tillåtet, säger man, att intränga i deana hemlighet, och likväl hafva de, som deltagit i denna på förhand illa anskrina fonds fördelning. för oss uppdagat något af dess hemligheter; det allmänna ryktet har lyftat sista fliken af slöjan. De hemliga fonderna, mine herrar, begagnas alt köpa samveten, att betala dem dyrt och kontent; de tjena att förhöja sådana embetsmäns arfvoden, som kammaren nedsatt; de tjena att betaa fashionabla spioner, som, under de lumpnaste förevändningar, intränga hos s. k. misstänkta medborgare, och sedermera, med många vanställningar omtala de yttranden, de kunnat upp snsppa; de tjena slutligen som tillgång för de hof-aflöningar, hvilka Carl X utbetalte, och hvarifrån revolutionen trodde sig hafva befriat landet; de tjena, mine herrer, att föröka korruptionen och undergrälva den allmänna moralen. a LL — Och det är den styrelse, hvars första pligt vore, alt veka för den allmänna sedligbetens upprätthållande, som sjelf ger det första exemplet af en sådan immoralitet, det är hon, som ger en belöning åt de lägsta passioner, som uppmunirar angifvelsen, och som säger till er: det är ett nödvändigt ondt! Nej, mine herrar, det är icke ett nödvändigt ondt! det goda har icke blifvit verlden gifvet med vilkor att stå vid det ondas sida, och ssmfundets väl behöfver icke vara priset för en dålig handling. Säg, att det goda utgår från det goda, men att det onda alstrar det onda, och J skolen vara starkare med denna princip, än med alla verldens millioner.

3 april 1838, sida 2

Thumbnail