TEATERN.
Zampa eller Marmorbruden, Komisk Ope-
ra i 3 Akter af Måelesville; musiken af
Herold.
Det är en undelig tid vi lefva uti! Dumas
kallar sin Caligula trugedi och Melesville sin
Zainpa komisk opera! Komisk! är det nu ock-
så komiskt, at: fara åt afgrunden? — Hade He-
rold l-fvat, till dess han fått sin Zan pa fär-
dig att uppföras, så hade han kanske disputerat
litet med Hr Mclesvile, huruvida adjektivet ko-
misk vore för densamma användbart eller icke;
men nu, Herolds sista bairusäng var för svår,
Zampa var ej väl född till ve:lden förr än han
dog, det värnlösa baraet blef lemnadt i främ-
mane händer, iu!östes på det dramatiska barnp-
bus 1 Paris, som kalias Opera Conmique, och
pjesen fick sedermera kring hela Europa draga
med sig namnet komisk opera.n
Dramen är till sitt innehåll en treerighet a!
Don Jvau, Den Stumma och Fra Diavolo, en
fullkoralig f.icandeau å la Meiesville. Ville
någon göra sig besvär med att gifva allmäche-
ten del af denna, så vore Rec. högst förbuo-
den. Operatex!er likna i allmänhet sådanader
rotfattar, som symamsellerna köpa för att klä
öfver med siden, flor eler ancat. Ju mindre
stommen lysar igenom, desto bättre är det. Så är
det även med deona. Den ofö:sigtigheten, att
may låtit t:ycka öf.ersältnivgen) dera, är ock
så desto mer oförklarlig, som, då pj-sen gifves,
man iaktlager en berömvärd emsorg ati orden
icke skola höras.
Rec. sade nyss, atten operatext var lik en
rothatt — en Stomme, mu.iken måste således
vard öfvarklädselo. Uti Tyskland nyttjar man
dersill siden, i Italien for, i F ankrike — npe
tit-notten I den fransyska musiken fianes
iallmavhe! hvarken sidestygets fasthet och glans,
eller florets luftighet, den är, som sagdt var,
litea och rätt. Om exa fransysk komponist blir
odödlig, så är det bulfvudsakhgen Komansen
) Bland originella rimslut i denna må anmär-
kas: dotter,
Estitt der.