muyujenama pa alsnlll ge HANALVEPRert, INVIGS fv frin far till son fortsatt samma yrke, ehuru de nu lefvanda descendenoterna icke vilja erkincna den rätta källan till deras nuvarande existens. Exempel beh5fva här ej citeras; de finaas i amnäogd inom ala slags yrken. Vill man begripa, så skall man följaktligen beg ipa, att i intetdera faliet skråväsendet har deu verkan, som man deraf väntar. I fråga om handtverken behöfecr det icke, och i frå ga om feb iker förmår det icke skydda dea persouliga skicklighetea mot kapi alet. Men detti får dock icke allmänt erkäsnas, ty derigenom skulle de, som nu anse sig behöfva skyddas med sin skråförfatining, kunna vimna din öfvetygel se, att de intet sky:d beh5f-a, och att de såled s icke äro någon :ackssmhet, ågon tjenstbarhet skyldige, för att e-hålla det; och då vore en:af de mägtigaste häfstängerna i riksdagsmxschinen förstör: da Trollhätte slussverks ombyggnad, som du inblandat i frågan om Bo gasesiåudst, har måvgarhanda vackra sidooch kommer alt ristas på mången grsfsten, då tiden en gång är mogen och diverse driffjedrar uppen5are varda, En, som du i synnerhet hängt upp i detta ul: ämnade gale i, år förmojliged ingea tingannat än ea bulvan ;; och jag har här hör: glunkas, att han skall ;bhfva adlad, und-:rnamn, al Hundhufvud; eu viss rolighatsminister har ju föreslagit, at: ban i vapset skuile få ett förkläde i silfverfäli. Det berättas, att Carl XII redan adlade en ua der samma namn ; men det lirer icke hafva sket: genom någon sådan kanal; ty hvar och en har sina kanaier. Om Bonde ståndet ordar du åtskil ; ligt, :som jag icke i allo kan gilla. — Jag: tager äfven det i den ordning , du -sjelti foljt,, — Nils Minssons död, verkade mera på vänners sminen än på nksdagsärendernas gång; han spelade aldrig eu ledande roll derwi. Omj Anders Danielssons begrafda välstånd, kan man säga, hvad kejsariunan i Ryssland sade oms vinterpalatset : ;hyad. menniskohänder hafva uppbyggt, kunna meaniskohänder återställsn. Maunen är annu icke gammal; sitt föra välstånd uppbyggie han: sjel, och det är icke S möjligt, icse eus otroligt, att hvad dena enskilda omtankan icke i hast skulle kunna ensam återstalla, kan, den allnrävna öfvertsgel en om man-; neas ovanliga fö måga att gagna på sin plats, väl; fiona sig hu.ad ett fylla. Jag har märkt, I att; en liflig opinioa hårom uppstått i min ort Han vore icke din han är, om han icke hade! bittra. fiender, som mel misstydningens och små-; delssns vapen sökte undergräfva honom. Men j jag.år öfvertygad, att, ehvad man äu pariielt må, lägga honom, tili last, nationen ändock skall: sey alt han uträttat mera, än uågon annan nu, lefvande riksdagsman; och det förefaller mig; otroligt, att-man skulle tillåta en dylik man falla Också har jag hört alimäat, att det, som du anser p5egrafvew, kan åter uppgräfvas ,. och alt utsigten är temligea säker, att hau icke: skall af sina affårer hindras att åter uppträdaj! vid nästa riksdag. Ehuru optimist, och följaktligen fiende till det system, som Auders Da j4 nielsson foljt, kan jeg dock icke peka, att det! skrik, som våra pgodan blad förlidet år höj:le emot honom, genom framdragande af en rättet sångssderur. hin gick så segrande, föreföll. mig k något för groft; och jeg fruktar, alt det kom-c ner att hafva just motsatt verkaa mot den åsyfo le ade. tet är bedröfligt, att. våra goda tidnin-j 1 sar nästan alltid genom sin: hetsighet spriuga!s örbi måles och skada den sak, de vilja befrsm-:; ni a. För detta, om ej för annat, borde de heta! d stycelsepress, hvilket namn man nu så ifrigt b indamber sig. 0 Aut Hans Jansson kommer att uträtta myc io et i sin verkningskrets, att han redan utiättat, et et något hvar, Han bar dena sällsynta lyckan, ui tt förena mycken värma med mycken besni ing... De fleste läsare förstå icke riktigt, hvad ic u menar med att han nej tyckes vilja vaa mercik! ler avnat än bondev, isenua fras her oftails örr hörts; men mängden har aldrig förmitt gör, vi a sig reda for dess betydelse. ie, som sökt h öra sig riktigt sydliga, hava framkastal vissa st inkar om småherrarn, Såsom den rama bouvg ens molssts cch den, som vVOr2 att vänta i:m ondesråudets leder, i fall olyckan en gång ör ie att allmogen, si mera oblaudad, beklädde ati