BLANDADE ÄVNEN. MARCEL OCH ANDRE. (Ur ett franskt blad). Marcel och Andr voro födde i samma by. Den förre, ende sonen till en rik godsägare, erköll i departereentets uppfostsings-anstalt en så fullständig bildning, som hans tröga natur tillät honom 1 ottaga. Den andre, son till en fattig dagsverkare, som lefde af sitt arbete, när hao hade något sådamt, erhöll intet slags undervisning. Vid 19 års ålder kom Marcel de St. Albin från kollegium, för att, urder öfverlåggningen om valet af ett lefnadsyrke, på sin fars egendom tillbringa några månader i en behaglig sysslojöshet. Just vid samma tid hade Anudre nyss blifvit faderlös, utan slägtingar eller tilllygt, och måste de;före skatta sig lycklig att som dräng få tjenst på ett hemman, tillhörigt Marcels far. De oupphörliga försakelser, han nödgats lida under sin barndom, det stränga arbete, hvarvid han i god tid måst vänja sig, för att bjelpa sin far ait anskaffa deras lifsuppehälle, hade lagt hinder i vägen för utvecklingen af hans fysiska förmögenheter; han var således en dålig arbitsdräng; men likväl ful af lifl ghet, drift och förstånd. Dessa egenskaper behagade Hr St. Albin, som tog honom ifrån hemmanet, för att sysselsätta honom vid den inre uppassningen 1 buset. Dem unge Marcel gjorde honem till sin