Ae PARAR AR SR od ULL EET cor ter LEE LULLE OB J PERL 3
fyra eller fem på hvarannan följande af Kusi-
nernas författarinna ; Friseglaren , Adolj
Findling samt den unge mannensn msmoirer
och öfnga skrifter, utgörande tillhopa e.t litet
romanbibliotek för sig, större än hvad vi förut
hos oss sett produceradt på ett århundrade, så
att det långt snarare ser ut, som om läse-biblio-
tekerna skalle föranledt, än hindrat, inhemska för-
sök i samma väg. Under denna tid är det jem-
väl, som ,de svenska klassikerne, med framgång
utgifvits, och Bellmans skrifter utkommit i två
upplagor, och om upplagan af de förra äfven
sku!le fördömas, såsom tillhörande skillings-lit-
teraturen, derföre att de utgifvas i häften, och
dessa erhållas för tolfskillingsflisan, såsom
Göteborgs Dagblad en gång så sinnrikt uttryck-
te sig, så omfattar den likväl en del af våra er-
kändt basta poeters skrifter. — Politiken lära
I väl de resp. gråtarne icke vilja tagai beräkning;
Jannars kunde vi ju äfven derutinnan citera, så-
som prof på inhemskt skriftställeri, att de rykt-
bara brefven från J. C. Askelöf till frih.
lAnckarsvärd just nu särskildt utbjudas åt hvar
Joch en liebhaber, och förmodligen hafva en
strykande afgång; att Ekmarks officin i Streng-
näs funnit sin räkning vid att i en tjock volym
aftrycka en vacker samling af de goda tidnin-
garnes förnämsta godbitar emot den onda tids-
andan och Aftonbladet, m. m.
Vi hafva här endast uppräknat ett och annat,
som i förbigående fallit oss i minnet, och såls-
des naturligtvis utlemnat mycket, som hade kun-
nat upptagas med tillhjelp af de sednare årens
bibliografi, sisom en mängd topografiska arbe-
ten, författnings- och lagsamlingar i stora voly-
mer, nya editioner af lagboken , juridiska
handböcker, predikosamlingar och mycket an-
nat, samt derjemte en konkurrens från stentrycks-
och koepparprässarna, utan all jemförelse med
något föregående skifte. Långt ifrån således,
att den så kallade skillings litteraturen bidragit
att undertrycka annan litteratur, visar det sig
tvärtom, att den håg till läsning, som densamma
i befordrat, gifvit en ökad fart åt bokhandels-företag
i alla riktningar och att alla gråtareligsns dekla-
I mationer om den öfiiga bokhandelns rysliga be-
lägenhet helt simpelt reducera sig till ett skrän
laf kalomni, af lika plump beskaffenhet i afseen-
de på det litterära facket, som förhållandet visat
sig forut vara med deras rodomontader i det
politiska, och af en vämjelighet i uttrycken, som
troligen iogen annan än de värdiga Alliansen
skulle tillåtit sig. För att kunna, åtmin-
stone med något sken af sannolikhet foregifva
att den inhemske litteratören nu befinner sig i
en mera vanlottad ställning än förr, i afseende
på möjligheten för sina arbetens utgifvande, må-
ste väl dessa gråtare åtminstooe kunna uppgifva:
någon speciel kasus med ett arbete af verklig
förtjenst och läsbarhet, som icke kunnat finna:
törläggare eller blifvit missbjudet. Att en för-
fattare här i landet icke, såsom ofta uti Frank-
rike och England, plägar erhålla tre å fyra tu-j
sen riksdaler eller ännu mera i honorarium för
en volym, är visserligen en sanning, och orsa-
ken ligger dels i vår ringa befolkning, i jemfö-
relse med npyssnämnde lands, dels också deri,:
att det vore omöjligt att härtaga så mycket be
talt, äfven för den bästa författares verk, som:
dst i Tyskland, Frankrike och ännu mer i Eng-
land vanliga, för alla nya böeker (i England
kostar t. ex. Ernst Malt avers af Bulwer, tryckt
i 3:ne delar, 31 shilling sterling, eller 20 Rår i
Banko, då öfversättningen deremot i Läsbiblio-
theket säljes för I Rr 8 sk. Bko. Om det hade fallit ;
någon förläggare in, äfven innan skillingslitteratu-
rev började, att taga för en originalroman af sam-
ma vida blott hälften af det engelska priset eller:
10 Rdr B:ko, så undra vi väl huru många
exemplar skulle blifvit sålda?). Men om äfven
här en författare, för en historisk volum om 30
ark, kunnat inom kort af sin förläggare upp-j
bära ett honorarium af nära 2000 Bdr B:ko,l
fastän arbetet säljes efter fyra skillingar arket,:
och detta inträffat just på de sista åren, hvil-
ket vi möjligen kunde vara i tillfälle att bevisa;
så lära författarne ändock ej kunna sägas vara
så förfärligt vanlotiade jemförelsevis.
Hvad är då i sjelfva verket egentliga orsaken
till allt det ofvannämnda skriket? ingenting an-!
nat, än att läsbegäretv börjar mera än förr ngål
paralelt med begäret att äta väl, dricka väl, l
sofva väl, roa sig väl;, det vill säga att en el-l: