rågon, hvem som helst. År 1831 passerade
en bill, som helt och hållet lemnade i lagstif-
tande makieas i nedra Canada händer kontrol-
len öfver användandet af provinsens inkomster.
Denna koncession ansåg talaren för vis; ty i
annat fall skulle England hafva blifvit inveck-
ladt i ea svid, på grunder, svåra att försvara.
Oszsktadt denna koncession vägrade likväl House
of Assembly att votera aflöningen för vissa
tjenstemän, på annat vilkor än ati de icke skul-
le ionehafva andra tjenster. Billen, sålunda be-
lastad med vilkor, förkastades, och lord Stanley,
som då var statssekreterare för kolonierna, gilla-
de dess förkastande. Ar 1834 valde JZouse
of Assembly ett annat sätt att gå tillväga. Hu-
set fattade 92 beslut, af hvilka några hade af-
seende på besvär och andra innehöllo tadel af
enskilda personer och anfall på styrelsen; men
Has ti åtskiljdes utan att alls hafva voterat bud
gewea Då affollo många af de mest nitiske för-
svararoe af Canadas rättigheter ifrån det rådande
partiet i House of Assembly. Allisedan 1834
hade de nödvändiga anslagen alltjemnt blifvit
vägrade. Icke desto mindre hade engelska re-
geringen aldrig upphört, att bemöda sig om att af-
hielpa Canoadensernes besvär. Då Sic Robert
Peel var premierminister, utnämnde han lord
Amherst icke blott till generalguvernör, utan ä-
ven till kommissarie för undersökande af Cana-
densernes besvär. Lord Melbourne utsände lord
Gosford i spetsen för en kommission med lika
instrukviener; och ing:n kunde neka, att lord
Gosford varit lifvad af en uppriktig önskan att
stilla missnöjen och afbjelpa besvär. Men House
of Assemblys beständiga syftemål hade varit,
att sätta regeripgen i forlägenhet; blott en gäng
under loppet af åren 1835, 36 och 37 hade
Huset bevi!jat aaslag, och då blott för ett halft:
år, och uader vilkor, som icke kunde antagas.
— Talaren bade vid ett föregående tillfälle yt-
trat sig i parlamentet, att den åtgärd, Underhu-.
set vidtagit, att anslå en del af statsinkomsterne
i vedra Canada till utgifterne för styrelsen på
stället, icke var någon finansåtgärd, utan en för-
svarsåtgärd. Han vidhöll ännu samma påståen-
de. I en konstitutionell stat vore det omöjligt,
i fall budgeten vägrades år efter år, att styrelse.
machineriet skulle kunna biållas i gång. Om
Underhuset i England vägrade budgeten för ett
enda år, så skulle de förderfligaste följder deraf
uppstå. Vägren budgeten, och J desorganiseren
a meen. Vägren budgeten, och J skaken stats-
krediten i dess grundvalar. Vägren budgeten,
och J upplösen kopstitutionen. (Bifallsrop från
de konservativa bänkarna). Hvad var då att
göra, när en dylik vägran kom ifrån ett provin-
cial-pa-lament? Det fauns blott tvenne utvägar
att välja emellan — avtivgen måste man bevilja
allt hvad den lokala representationen begärde,
det måtte vara rätt eller orätt, eller ock vidta-
ga åtgärder att alhjelpa de olägenheter, en så-
den vägran nödvändigt måste medföra. Det vo-
re omöjligt att alltjemnt låta domstolar ech alla
de andra medlen tör en kolonialstyrelses upp-
ritthållemde blifva satta ur verksamhet; och der-
fore måste man tillgripa det ena-eller andra af
de båda botemedlen. Hvad det förra alterna-
tivet angick, så var det alldeles omöjligt, att för
et enda ögonblick tänka derpå. House of
Assemblys i mnedra Canada första begäran var
ett genom val tillsatt såd. Utan att ingå iden
abstrakta frågan om lämpligheten af ett genom
val tillsatt råd i någon koloni, eller huruvida
det vore politiskt att etablera ett sådant på
nordamerikanska kontirenten för kolonien nedra
Canada, bade de dit skickade kommissarierne
förklarat, att verkan af ett sådant råds tillsät-!
tånde i nedra Canada skulle blifva, att styrelsen
fölle i händerna på det ena eller andra af de
båda ytterliga partierna, och att styrelsen, hvil
ketdera partiet som: kemme att utöfva den,;
skulle möta motstånd af det andra, och borger-
het krig förr eller sednare uppkomma. Talaren
trodde, ait ett valdt råd, föreställande House of
Assemblys i nedra Canada passioner, häftighet
och ytterliga fordringar, skulle af de brittiske
invånarne icke anses amnorlunda än såsom en
förklaring, att deras intressen icke kunde vänta
sig beskydd, och de skulle derföre blifva högst
(a ee - 1:
SE I fe Jönn
