synes oss kunna dervid anmärkas, är den me
veller mindre godtyckliga pröfningsrätt i dess
vämnen, som är bibehållen för B-rgskollegiur
— och hvars nödvändighet vi åtminstone ick
förmå inse.n
Uti N:o 102 för d. 4 Maj 2. sid. 1. spalt
Om man mu, efter sålunda inhemtad kinnedon
vaf förslagets hufvudsakligare delar, öfverväge
innehållet opartiskt och dervid tillika tager
ybetraktaude, hvilka svårigheter man haft at
pundvika, for att på reformvägen och uta
maktspråk, hvarken ifrån Ständernas sida i af
seende på beskattningen, eller Regeringens sida
med hänseende till sjelfva privilegii-systemet
phinna det vigtiga ändamålety — — — så tvek
vi icke längre att uttala den öfvertygelse, v
om förslagets anda och syftning sjelfve fattat
den neml. att det synes oss vara principenlig
uttänkt och, såvidt vi förstå, äfven planmessig
utfördt, då man utgår och med grundadt be-
grepp om framgång i dylika invecklade och
nadministrativa frågor endast lärer kunna utg
ifrån den hår alltigenom för ogonen hafda syn-
,punkten, hvilken vid reformer sällan torde börs
eller kunna lemnas ur sigte, att med den gamla
ptidens verkliga eller ofta blott inbillade rättig-
pheter söka förlika den närvarandes mer eller
mindre grundade anspråk och skäliga förhopp-
pningar.n
Insändaren har icke annat kunnat fatta, än
att de omdömen, som här ofvan äro citerade,
och hverigenom sjelfva kollegii synpunkt antages
såsom den rätta, äro snörrätt stridande emot
det godkännande omdöme Allehanda nyligen
gifvit öfver Hr Svederi brochyr, hvari just den-
na synpunkt på det skarpaste fördömes, såsom
innebärande halfhet i princip, likasom sjelfva
förslaget inkonseqvens och orättvisa i tillämp-
ningen. Det är af denna anledning och då D.
Allehanda lofvat att ännu en gång återkomma
til Hr Svederi brochyr, som insändaren blyg-
samt tager sig friheten anhålla om en liten upp-
lysning i detta dunkel genom en förklaring,
hilketdera af de båda motsatta omdömena ut-
gör D. Allehandas rätta och verkliga mening.
A:t Allehanda-red. icke kan tänka på en gång
det ena och det andra, föreställer sig ins. med
visshet. Han tror sig sjelf snarare måhända
icke rätt förstått eitdera af de motsatta yttran-
derna, och det är för att derom icke stanna i
någon illusion, som han tagit sig f.iheten ned-
skrifva dessa rader.