Det ar oss Icke Ookarl att nnoa, det ViC?-
komministern Mellia nu ändtligen funnit sig be-
fogad att bryta tystnaden genom sin i onmsda-
gens Allehanda införda artikel, sedan vi redan
iorut flere gånger förgäfves sökt återföra honom
till sans och besinning af de pligter, som både
allmänna lagen och moralen ålägga publicisten,
nemligen att hålla sig vid sanningen: pligter,
om hvilka han, i egenskap af prest, af dubbelt
skäl ej borde vara okunnig. Men då han uti
nämnde artikel tagit sig för att klaga, dels öfver
sjelfva dea omständigheten, att hans namn blif-
vit nämdt såsom redaktör af Freja, dels insinu-
erat, att vi öfver hufvud skulle, för det vice-
kommiaistern är prestman, klandrat att han del-
tagit i en tidnings-redaktion, så tarfva dessa bå-
da omständigheter att närmare vidröras. Det
har aldrig med en bokstaf varit insinueradt i
detta blad, och strider för öfrigt helt och hål-
let mot våra åsigter, att vicekomministerns e-
genskap af prestman skulle på något vis lägga
hinder i vägen för hans uppträdande såsom tid-
ningsredaktör. Prestmannen är redan genom sitt
kall och till sim bestämmelse publicist, i egen-
skap af folkets lärare; och för den, som önskar
utöfva detta kall, finnes jemväl ett ganska verk-
samt medel uti tidningarna. Ja! vi gå i det-
ta fall troligen ännu längre, än vicekommi-
nistern skulle vilja medgifva, om det vore frå-
gar om andra publicister än honom sjelf.
Vi anse det nemligen för vicekomministerns c-
bestridliga rättighet, lika väl som hvar och en
annans, att foretaga till skärskådande hvilken
del af Aftonbladets satser som belst; att tilläg-
ga dessa satser alla möiliga lyten eller draga
huru svåra slutledningar deraf för redaktionen, som
behagas; vi anse med ett ord, att det är tryck-
frihetens rätt emot oss likasom emot andra, att
fälla hvilka omdömea som helst, på grund af
framlagda, kända och erkända, bevista el-
ler åtminstone bevisliga premisser och fakta.
I fall omdömet då är öfverdrifvet eller vrängdt,
så tillrättavisas författaren lätt af allmänna om-
dömets missbilligande eller af åtlöjet. Men der-
emot har vicekomministern, lika litet som mnå-
gon annan, rättighet att sjelf uppdikta premis-
ser och fakta, som äro förklenande för och 6e-
ljuga motståndaren, eller att utan bifogande
af några bevis tillägga sin nästa grofva morali-
ska fel uti allmänna beskyllningar.
Detta sednare är likväl hvad som oupphörli-
gen skett i Freja emot Aftonbladets förläggare
och medarbetarne i redaktionen, och hvarpå
läsaren sett några få, men talande, prof citerade
i vårt onsdagsblad. Afionbladets förläggare harl
likväl icke i oträrgdt mål framdragit vice kom-
ministerns person på scenen , oaktadt vice
komministern för alla sina bekanta icke gjort
någon hemlighet af sitt redaktörskap i Freja;
och ehuru den förre redaktören af berörde
blad, som lemnade redaktionen ifrån sig i som-
ras, hade förklarat sitt stora ogillande af åt-
skilliga utan bevis framfördan gemena insinua-
tioner emot Aftonbladet, har likväl dettas för-
läggare, innan ens vice komministern någonsin
nämndes såsom redaktör af Freja, uppfyllt all
dea fordran, som grannlagenheten hos män af
heder kräfver, då han, genom det i Onsdags-
bladet införda brefvet till vice komministern i
sistlidne Oktober, ville sätta vice komministern
i tillfälle att, om han tilltrodde sig det, fria sig
från delaktighet i smädelserna.: : I stället att
med ett lika öppet förfarande, såsom det tillhör
en man af någon rättskånsla, motsvara detta,
som man vågar tro loyala, handlingssått från en
person, som hade blifvit så infamt angripen,
har vice komministern, likt krypskytten, skylt
sig bakom den illiterate ansvarige utgifvären,
utan att direkt våga förneka sin deaktighet i
faderskapet till de ifrågavarande och flera an-
dra smädelser.
På det i Onsdagsbladet aftryckta brefvet ifrån
boktryckaren L. J. Hjerta, med uppmaning till
vice komministerr att lemna ett bestämdt utlå-
tande, i hvad mån han ville åtaga sig ansvarig-
heten eller bevisningsskyldigheten af de ur Freja
citerade tillmälen emot förläggaren af Aftonbla-
det, skickade nemligen vice komministern föl-
jand: svar:
S. H. T. Hr Kongl. Sekreter L, J. Hierta!
För några månader seden förklarade Tit. sjelf ien
biljett, att ,några affärer oss emellan icke vidare
komma ifråga i anledning af nnågon de sednare
dagarnas tilldragelse,, utan att Tit. behagade ens
antvrla hyltan 4illdessalsa som Asvftadae I usda