Da GUAVE MMS Tr OO oo,
sed, att intet fel i sjelfva lodet existerar, man:.med
all tillförsgt kan begagna det Denna undersökning
gjordes på sätt, här ofvan är anfördt, och sedermera
hafva af do i KrigsRitten förord ade ledamöter yt-
terligare törsök härmed bli!vit anställde, hvilka i of-
verensstämmelse mod den rapport, de till Kongl.
KrigsHot8ätten afler nat; voro tillfredsställande. - Ut-
ländska Jurnaler lemna dessutom den a, så väl för
sjöyrket, som i så många andra fall, vigtiga inrättning
ett välförtjent loford.
Ett intyg af en Engelsk Sjöofficer, som på sin
styrelses befallning undersökt Erikssonska Patent-lo-
det, bifogas härjemte i bestyrkt öfversättning, och
skulle jag tro, att detsamma skall i en dylik fråga
af praktisk erfarenhet anses tillräckligt att motverka
Krigsfiskalens förklarande, att denna lodzsingsmethod
är problematisk.
Med afseende på den föregifna stridigheten emel-
an loggbokens och ansvars-styrmannens uppgifter om
lodringen kl. 12 natten till den 9 Augusti, så före-
ter detta ett nytt exempel på Krigsfiskalens sätt att
lägga protokollen till grund för sina anmärkningar
Dessa upplysa nemligen, att på fråga till Holm
med afseende på nämnde lodnizg: Det loådskott,
som då (kl. 12 om natten den 8 Aug.) erhölls, an-
såg Flag:junkaren det vara så enligt med kortet, l.
att Flagg). ej trodde det behöfva rapporteras förl
PremierLöjtnant Ehremark ? denne svarat: ehu-
ru lodskottet varit ense med kortet, skedde rapport
dsrom till chofen.? Då imedlertid vid lodning med
Erikssonska lodet, såsom ofvan är förklaradt, djupet
observerade: på lodet och ej på linan, ansåg sig
förmodligen KrigsRätten böra, såsom en ytterligare
kontroll på denna lodning utröna; huruvida ieke hän-
delsevis vid detta tillfälle djupet äfven. på linan
observerades, samt i detta ändamål frågace Holm:
Vid denna lodning, eftersågs djupet på linan?
hvartill denne svarat: Nej, emedan af densamma
så mycket varit utkastadt, att.deraf: ej kunde ske
någon kontroll. . Häraf synes, att Holm, . tvertemot
Krigsfiskalens uppgift, icke allenast förklarat att lod-
ning vid detta tillfälle verkställts, utan äfven att den
med djupet i kortet ötverensstämt, samt blifvit till
mig rapporterad. Till så beskaftade tillrättavisningar
som denna, hade jag ej väntat, att Krigsfiskalen skal-
le gifva mig så många anledningar.
Vidkommande den af Hrr Kommitterade yttrade å-
sigt, hvari Krigsfiskalen instämt, att lodningarne icke
alltid skett på de utmärkt kände bankar, så har jag
i det ofvan anförde hesvarat denna anmärkning, och
får blott ru åter anföra, att jag, i öfverenstämmelse
med Hrr Komitterades tanka, visserligen icke anser,
att det sista dygnets lodningar kunnat tjena att rät-
ta mitt bestick, om jag haft :vinsta skäl att miss-
tänka dess felaktighet, men tillika, att då: dec ofta
omnämnde förhållanden, såsom vindens och väderle-
kens beskaffenhet, vattnets stilla och oupprörda till-)
stånd, fartygets starka fart och säkra styrning, samt
såsom en följd af allt detta, den korta tid på resan
blifvit använd, icke gåfvo anledning till en sådan miss-
tanka, jag lika litet hads skäl att förlänga resan g8-
nom att söka lodninge2r, hvilka skulle försäkrat mig
om ett ännu vestligare läge, som de lodskott, hvilka
i så nära Öfverensstämmelse med kortet erhöllos,
borde gifva mig en ytterligare anledning att lita på
en rättning, som jag ej egde något annat skäl att
misstänka.
3.0 Under resan verkställda Loggningar.
Krigsfiskalen anmärker, att loggningar icke blifvit
verkställde, på sätt å seglande fartyg är brukligt,
utan medelst beräkning af pistonslagon, hvilket logg-
ningasätt Krigsfiskalen icke anser tillförlitligt, helst,
då segel under resan blifvit använde, den derigsnom
ökade farten icke på detta sätt skulle blifvit angif-
ven, hvadan härigenom våilats den oriktiga räkningen,
och bland annat såsom en orsak varit verkande till
den intriffade strandningen.
Att efter något af hittills kända loggningssätt kun-
na bestämdt utröna den hastighet, hvarmed farty-
get löper genom vattnet, lärer man medgitfva icke
vara möjligt. I mån af den trörelse vattnet genom
vindens kraft eller fertygets fart erhållt, och som
verkar att mer eller mindre rubba sjäddan trån
det ställe, der den vid loggningens början blifvit ka-
stad, blir ock denna distansmätning mer eller min-
dre tillförlitlig. På seglande fartyg isöker man: väl
att, genom att kasta sjäddan väl ut i lä, förekomma
kölvattnets inverkan på densamma; men om detta på
dylika fartyg städse låter sig göra, så kan hvar och
en, som betraktat, hvilken betydlig Mn af vattnet;
som vid ett ångfartygs rörelse dels a farten dels za
skoflarna uppröres, och till hvad grad af häftighet
detta sker, lätt inse ibåde omöjligheten att skydda
sjäddan för irverkan häraf, och huru kraftig dess in-
flytelse på loggningen måste vara. Utan att derföre
anställa några jemförelser för att utröna, hvad bide
eftertankan och andras erfarenhet hade så:om afgjordt
bestämt, antog jag såsom princip för distansmätnin.
en på Odin, hvad samma erfarenhet, såsom ut
raktiken medförande all den säkerhet man i dett:
afseende kan begära, hade utrönt, att nemligen mul-
tiplicera hjulens omkrets vid skoftarnes ytterkant mec
pistonslagens antal i minuten, hvaraf en tredjedel af-
dragits, eller, som det med ångfartyget Odins vat
tenhjuls dimensioner o2h mechineris revolutioner in-
träffade, genom att dividera slagen med 3, det forst-
nämnde bestämmande distansen i fot på minuten, och
det sednare antal Engelska sjömil i timman, Jagan-
ser mig här böra anföra ett utdrag ur Machinistoffi-
cerarens, Ar Löjtnant F-hnehjelms vittnesmål, hvil-
ket lyder, som följer: 7— — — att hvad handlin.
Pycrne (som förevisades) beträffade, så kändes vitt-
;jet ganska väl vid dess innehäll, och tog dem på
sja ed, semt i afseende åter på logsningssättet kun-
SIR RR mo nnst Sn ishanda evar. under till-
Plot
- MN
AA AR MM Men Pr mm AA MM NA by KT