Da GUAVE MMS Tr OO oo, sed, att intet fel i sjelfva lodet existerar, man:.med all tillförsgt kan begagna det Denna undersökning gjordes på sätt, här ofvan är anfördt, och sedermera hafva af do i KrigsRitten förord ade ledamöter ytterligare törsök härmed bli!vit anställde, hvilka i ofverensstämmelse mod den rapport, de till Kongl. KrigsHot8ätten afler nat; voro tillfredsställande. Utländska Jurnaler lemna dessutom den a, så väl för sjöyrket, som i så många andra fall, vigtiga inrättning ett välförtjent loford. Ett intyg af en Engelsk Sjöofficer, som på sin styrelses befallning undersökt Erikssonska Patent-lodet, bifogas härjemte i bestyrkt öfversättning, och skulle jag tro, att detsamma skall i en dylik fråga af praktisk erfarenhet anses tillräckligt att motverka Krigsfiskalens förklarande, att denna lodzsingsmethod är problematisk. Med afseende på den föregifna stridigheten emelan loggbokens och ansvars-styrmannens uppgifter om lodringen kl. 12 natten till den 9 Augusti, så företer detta ett nytt exempel på Krigsfiskalens sätt att lägga protokollen till grund för sina anmärkningar Dessa upplysa nemligen, att på fråga till Holm med afseende på nämnde lodnizg: Det loådskott, som då (kl. 12 om natten den 8 Aug.) erhölls, ansåg Flag:junkaren det vara så enligt med kortet, l. att Flagg). ej trodde det behöfva rapporteras förl PremierLöjtnant Ehremark ? denne svarat: ehuru lodskottet varit ense med kortet, skedde rapport dsrom till chofen.? Då imedlertid vid lodning med Erikssonska lodet, såsom ofvan är förklaradt, djupet observerade: på lodet och ej på linan, ansåg sig förmodligen KrigsRätten böra, såsom en ytterligare kontroll på denna lodning utröna; huruvida ieke händelsevis vid detta tillfälle djupet äfven. på linan observerades, samt i detta ändamål frågace Holm: Vid denna lodning, eftersågs djupet på linan? hvartill denne svarat: Nej, emedan af densamma så mycket varit utkastadt, att.deraf: ej kunde ske någon kontroll. . Häraf synes, att Holm, . tvertemot Krigsfiskalens uppgift, icke allenast förklarat att lodning vid detta tillfälle verkställts, utan äfven att den med djupet i kortet ötverensstämt, samt blifvit till mig rapporterad. Till så beskaftade tillrättavisningar som denna, hade jag ej väntat, att Krigsfiskalen skalle gifva mig så många anledningar. Vidkommande den af Hrr Kommitterade yttrade åsigt, hvari Krigsfiskalen instämt, att lodningarne icke alltid skett på de utmärkt kände bankar, så har jag i det ofvan anförde hesvarat denna anmärkning, och får blott ru åter anföra, att jag, i öfverenstämmelse med Hrr Komitterades tanka, visserligen icke anser, att det sista dygnets lodningar kunnat tjena att rätta mitt bestick, om jag haft :vinsta skäl att misstänka dess felaktighet, men tillika, att då: dec ofta omnämnde förhållanden, såsom vindens och väderlekens beskaffenhet, vattnets stilla och oupprörda till-) stånd, fartygets starka fart och säkra styrning, samt såsom en följd af allt detta, den korta tid på resan blifvit använd, icke gåfvo anledning till en sådan misstanka, jag lika litet hads skäl att förlänga resan g8nom att söka lodninge2r, hvilka skulle försäkrat mig om ett ännu vestligare läge, som de lodskott, hvilka i så nära Öfverensstämmelse med kortet erhöllos, borde gifva mig en ytterligare anledning att lita på en rättning, som jag ej egde något annat skäl att misstänka. 3.0 Under resan verkställda Loggningar. Krigsfiskalen anmärker, att loggningar icke blifvit verkställde, på sätt å seglande fartyg är brukligt, utan medelst beräkning af pistonslagon, hvilket loggningasätt Krigsfiskalen icke anser tillförlitligt, helst, då segel under resan blifvit använde, den derigsnom ökade farten icke på detta sätt skulle blifvit angifven, hvadan härigenom våilats den oriktiga räkningen, och bland annat såsom en orsak varit verkande till den intriffade strandningen. Att efter något af hittills kända loggningssätt kunna bestämdt utröna den hastighet, hvarmed fartyget löper genom vattnet, lärer man medgitfva icke vara möjligt. I mån af den trörelse vattnet genom vindens kraft eller fertygets fart erhållt, och som verkar att mer eller mindre rubba sjäddan trån det ställe, der den vid loggningens början blifvit kastad, blir ock denna distansmätning mer eller mindre tillförlitlig. På seglande fartyg isöker man: väl att, genom att kasta sjäddan väl ut i lä, förekomma kölvattnets inverkan på densamma; men om detta på dylika fartyg städse låter sig göra, så kan hvar och en, som betraktat, hvilken betydlig Mn af vattnet; som vid ett ångfartygs rörelse dels a farten dels za skoflarna uppröres, och till hvad grad af häftighet detta sker, lätt inse ibåde omöjligheten att skydda sjäddan för irverkan häraf, och huru kraftig dess inflytelse på loggningen måste vara. Utan att derföre anställa några jemförelser för att utröna, hvad bide eftertankan och andras erfarenhet hade så:om afgjordt bestämt, antog jag såsom princip för distansmätnin. en på Odin, hvad samma erfarenhet, såsom ut raktiken medförande all den säkerhet man i dett: afseende kan begära, hade utrönt, att nemligen multiplicera hjulens omkrets vid skoftarnes ytterkant mec pistonslagens antal i minuten, hvaraf en tredjedel afdragits, eller, som det med ångfartyget Odins vat tenhjuls dimensioner o2h mechineris revolutioner inträffade, genom att dividera slagen med 3, det forstnämnde bestämmande distansen i fot på minuten, och det sednare antal Engelska sjömil i timman, Jaganser mig här böra anföra ett utdrag ur Machinistofficerarens, Ar Löjtnant F-hnehjelms vittnesmål, hvilket lyder, som följer: 7— — — att hvad handlin. Pycrne (som förevisades) beträffade, så kändes vitt;jet ganska väl vid dess innehäll, och tog dem på sja ed, semt i afseende åter på logsningssättet kunSIR RR mo nnst Sn ishanda evar. under tillPlot MN AA AR MM Men Pr mm AA MM NA by KT