DallkKadl, IMHYVYIIATL dillldill:dA ING SILV HIA Ul KUI: jag begagnade, som den Krigsfiskalen uppgifvit, skul le hafva vunnits, utan, med den tillförsigt till si räkning, hvilken man med skäl bör hysa, då man stilla och godt väder får med stark fart styra kurs anser och måste anse lodskotten, då de i det när maste inträffa med besticket, såsom all den försä kran om det sednares riktizhet, man från detta hål kan hemta. Att således detta af Krigsfiskalen fram kastade skål emot den kurs, jag begagnade, icke ä giltigt. hoppas jag vara ådagalagdt. Slutligen har Krigsfiskalen at förment, här ofva upptaget, skäl -anmåärkt, att man, i hänseende til kursen för ett ångfartyg, bör vara mera försigtig än med ett seglande fartyg. Uti denna anmärknin; ligger något paradoxt, hvilket jag ej kan underlåt artyda, då nemligen det är en faktisk sanning, at de dristigaste manövrer, som med fartyg kunna utfö. ras, äro ångfartyg förbehållne, och att på viss: ställen, såsom till postfarten emellan Holyhead och Dublin, ångfartyg just antagits såsom minst äfven. tyrande vid denna annars så vådliga passage. — Att panna och maschineri, såsom allt af menniskohbasd frambragt, äro underkastade förstöring kan icka bostrid:s; men då, på det sätt dessa ma chiner numera tillverkas och sammansättas, det ej ä1 2annolikt, att båda machinerna skulle på en gång så fördertvas, att ingendera kunde begagnes, så lärer icke kurna bestridas, att seglande fartyg i anseende till risten att förlora segel, master m. m fordra åtminstone fullt ut lika stor virsamhst Och långt ifrån stt åogfartyget Odin eller andra ångfartyg, ämnade att passera haf af den omfattning som Nordsjön, och för detta ändamål tacklade och utrustade, icke kunn t hålla sjön under segel, måste det at goda skäl antagas, att de i detta afseende vid många tillfällen öfverträffa andra endast för segliag beräknade. Sodan jag nu punktvis tror mig vaderlagt och omkullk:stat da skäl, hvarpå Krigsfiskalen grondat sina enmärkningar mot den af mig valde kursen, torde mig tilistas att uti sammanhang få uppfatta, hvad jag till mitt försvar i detta fall trott mig böra enföra, nemligen: o 1:o Att jag ansett en Angbåtschefs pligt vara, att vid valet af kurs taga i betraktande naturen af det fartyg han kommenderar, hvilken, hvad ångfirtyget vidkommer, är att ega den framdrifvande kraften inom sig sjelf, och således är oberosnde af de floste yttre torhållanden, hvilka hatva det mäktigaste inflytande på seglande fartyg och deras väg genom vattnet, hvadan den rakasie kurs, som med ett sådant fartygs säkerhet är förenlig, nödvändigt måste vara den rätta, helst ett motsatt förhållande, om ej iannat afseende menligt, bestamt kan läggas Chefen till last, såsom tidsödande och förorsakande onödig kostnad fenom öÖfverflödig konsumtion af bränsle och Öfrige machin-utredningseffekter. 2:o Att jag på ovansagde skäl ansett den kurs, jag bestämde, såsom den lämpligaste, helst med den säkra styrning, ångfertyg medger, och den betydliga fart, hvartill Odin i labert väder med smullt vatten kunde uppdrifvas, det på intet sätt är uti praktiken ovanligt att sätta sin kurs på 5 å 7 Tyska mils af stånd från det land, man ämnar argöra, hvilket äfvensåväl Hrr Kommitterade i dess yttrande, som hvarje annan erfaren Sjöman, intygar, Såsom ettytterligare bevis i detta afseenda torde jag få bitoga en bestyrkt öfversättning af ett certificat, hvilket på min begäran biifvit af Chefon på H 3. M:ts Ängfartyg The Ligthning utfärdadt, hvarigenom torde inhemtas, att nämnde ångbåtschef, under e. lika beskaffid resa, som den med ångfartyget Odin, och under nära lika förhållanden, med afseende på vind och väderlek, samt vid samma årstid, begagnat samma kurs, men med iakttagande af den utaf honom genom erfarenheten på The Ligthning utrönta kom : passens lokalattraktion, och hade på 3:e dygnet sigte af Jutland på 2Cf distans. 3:0 Att, under fortsättningen af resan, icke den ringaste anledning för mig framstillde sig att ändra den sednast påbörjade kursen, då under labert väder utan sjöhäfning med vind och kurs nära öfverens, icke någon misstanka kunde uppstå, att fartyget fördes ur sia kosa, helst lodningarne, så nära man vanligen kan begära, sammanträffade med besticket, och vid de undersökningar om strömmens beskaffenhet, hvilka vid lodningarne verkställdes, någon sådan kraft icke syntes ega rum, hvilken, synnerligast med den fart ånsfartyget då gjorde, kunde verka till någor deviation Att misstänka kompasserne hade jag så mycket mindre skäl till, som jag vid passagen till England och angöringen deraf hade funnit dem fullt tillförlitliga. Useder sådana förhållanden, och då intet för mina ögon framställde sig, som kunde motverka ett sådant resultat, hade jag trott mig säker i det jag återvände i kontrastreck af den kurs, som lyckligen hade fört mig bort. Ty Krigsfiskalens iavändning, att jag på återresan satt min kurs endast på 6 tyska mil från Holmen, då jag vid utgåendet tagit min afsegling från samma punkt på en gissad distans sf 7 mil, måste väl lemnas obemärkt af hvar och ea, som förstår att bedöma, huru svirt och oftast omöjligt det är, att med full noggranhet bestämma afståndet från ett i sigte varande land, äfvensom det nära lika omöjliga, at under passagen öfver en sådan distans som Nordsjön, kunna på punkten bastämma det afstånd, hvarpå man först skall lå land i sigte. Få fartygschefer och deras loggböcker skulle i sådant fall uthärda Krigsfiskalens granskning! (Forts. följer.) Helsingborg d. 43 Jan. Ett missöde, som Gudi lof, hittills varit bland de sällsyntare på vår ort, har i dessa dagar träffat Prosten Pommer i Bårslöf och hans talrika familj. Natten emellan den 10 och 11 dennes uppkom eld i prestgården, och då vid tillVAR I , AT a a -. zara R Ah