all diktan äfven hos vår tid.
Den ort, der bergsbruk drefs, blef af ålder
kallad bergslag. En separat lagstiftning för så-
d2n ort, hvarigsnom den, under formen af be-
skydd, bief inklämd i serskilåt snörlif, bestäm-
de slutligen för denna ort, cch arten af dess
verksamhet, en egen politisk natur med serskil-
da rättigheter och skyldigheter, och den fick nu,
från n annan synpunkt, äfven af staten benäm-
ningen Bergsleg.
Sid 23: Man skall dock inse, att Bergsmannen,
lemnad att i full fred och frihet arbeta, skulle
utvecklat rikedom, ej blott för sig sjelf, utan ock
för nationen, om han icke tvertom blifvit, för-
medelst trångt omslutande skyddslagar, tvingad
att arbeta för dem, som, med kostnadsfri tiende-
inkomst eller som vid förädlingen af hans rå-
vara, skördade frukten af hans verk.n
Sid. 24: Vi skola vidare granska de privilegier,
som Bergsmannayrket erhållit och bibehållit, och
hkvilken verklighet kan ligga förvarad inom de
stortaliga hotelser em privilegiernas förlust, hvar-!
med man understundom låtsat skrämma Bergs-
manven, då han velat framföra sina önskningar:
om en lyckligare ställning.
1: Det förr omtalsde beskyddet, som höll ho-
nom Bergsmans egendomar qvar inom ståndet, är
försvunnet sedan Riksdagen år 1310. Det var full-
kormligt rätt. Det var ett band mindre på Svenska
näringarne. Men det var dock et af do inbillade -
och ofta åberupzde privilegierna.
2:o0 Ordinarie roteringen, som uppkom i utbyte
mot ocdalmannens skyldighet att sjelf tåga i fält, blef
icke inräknad bland Bergsmannens onera. Skälet är
förut anfördt. Det respskterades till och med ur-:
der Carl XII:s tid, då krigen bortrafsade befolknin-!
gen från alla andra orter inom fäderneslandet. Nu
deremot har Bergslag tått extra rotering, som genom
den på flere orter vanliga vakans-afgiften (med cirka
7 skeppund tackjern årligen) motsvarar ordinarie ro-;
teringen. i
3:0 Bevärings-krigstjensten her Bergslagen så väl:
som alla andra orter. j
4:o0 Förköps-rätten 3 lifsmedel har Bergslagen för-
lorat. :
5:o Rättigheten för åbo 3å Kronohemman inom
Bergslegen, stt, man efter men, odrifven bibehålla
besittningen, så länge han presterar prestanda, hvad.
är den väl annat än landslags- hemmäns- åboens lika
beskafface rättighet?
6:0 Alla kommunal la afgitter äro för Bergsmenr en!
i lika förhållande med landbönde :YnEes.
Allt detta är nu med allt skäl, och de pri-;
vilegil mistningar, som Bergsmänner undergått
i sednare tider äro bestämdt nyttiga för staten
och rättvisa. Men, hvilka fördelar har nu Bergs-
mannen framför andra, utaf sitt dåliga hemman,
sin svikande jord? Blott hans ihärdiga gräf-,
vande i jordens inelfvor förskaffar honom möj-
ligheten att af stenarne låta varda bröd, och:
han må i sanning icke behöfrva tacka någon:
derför. Men för den lyckan får han ändå be-:
tala serskildt, och med sin jerntionde lärer hanrj
väl kunna anses drygare än någon landbonde i!
hafva betalt rättigheten att andas luften i sitt
fädernesland.
Ten lemna honom handteringen fri, beskatta
honom i min af hans tillverkning, blotta honom
vidare från alla privilegier — och ban skall, ij
afseende på välstånd bli den afundsvärdaste all-
moge på jorden. Hvarföre gör man icke det?
Det kostar ju inga nya privilegier, det innebär
ju inga uppoffringar å Statens sida? det lemnar
tvertom ökad inkomst för kronan! — Det fin-
nes intet svar, intet öppet svar på denna fråga;
men några hundrade individer finnas som rysa
vid denna tanka, och säkert göra sig beredde
att med all den styrka, som finnes hos relations-
eller penning-aristokraten, förhindra hvarje svar
och sjelfva frågan att uppstå på allvar. Fä-
derneslandets väl får nog äfven här framställas
såsom skåderätt för mängden, och fädernes-
landets väl får dervid åter såsom vanligt skjutas
undan till förmån för de få, hvilka ägde mak-
ten och begreppet att verka till fördel för sina
egna närmaste intressen.
Nu vill man (hvad man i sjelfva verket all-
tid velat) öka tackjerns-produktionen, Endast;
bevekelsegrunden är icke mera densamma som I
fordom.
Man ville förr uppdrifva tackjerns- -produktio-! 7
nen, för att skaffa kronan största möjliga Ten
de-summa utaf sitt proklamerade regale. C
Bergs-kollegium, som först endast hade sitt:
genom instruktionen gifea syfte, hade mesyrer 4
derefter. Bergs Kollegium har sedermera kom- 5
mit in i stånsiernstillverkarens åsigt, att tack- tj