all diktan äfven hos vår tid. Den ort, der bergsbruk drefs, blef af ålder kallad bergslag. En separat lagstiftning för såd2n ort, hvarigsnom den, under formen af beskydd, bief inklämd i serskilåt snörlif, bestämde slutligen för denna ort, cch arten af dess verksamhet, en egen politisk natur med serskilda rättigheter och skyldigheter, och den fick nu, från n annan synpunkt, äfven af staten benämningen Bergsleg. Sid 23: Man skall dock inse, att Bergsmannen, lemnad att i full fred och frihet arbeta, skulle utvecklat rikedom, ej blott för sig sjelf, utan ock för nationen, om han icke tvertom blifvit, förmedelst trångt omslutande skyddslagar, tvingad att arbeta för dem, som, med kostnadsfri tiendeinkomst eller som vid förädlingen af hans råvara, skördade frukten af hans verk.n Sid. 24: Vi skola vidare granska de privilegier, som Bergsmannayrket erhållit och bibehållit, och hkvilken verklighet kan ligga förvarad inom de stortaliga hotelser em privilegiernas förlust, hvar-! med man understundom låtsat skrämma Bergsmanven, då han velat framföra sina önskningar: om en lyckligare ställning. 1: Det förr omtalsde beskyddet, som höll honom Bergsmans egendomar qvar inom ståndet, är försvunnet sedan Riksdagen år 1310. Det var fullkormligt rätt. Det var ett band mindre på Svenska näringarne. Men det var dock et af do inbillade och ofta åberupzde privilegierna. 2:o0 Ordinarie roteringen, som uppkom i utbyte mot ocdalmannens skyldighet att sjelf tåga i fält, blef icke inräknad bland Bergsmannens onera. Skälet är förut anfördt. Det respskterades till och med ur-: der Carl XII:s tid, då krigen bortrafsade befolknin-! gen från alla andra orter inom fäderneslandet. Nu deremot har Bergslag tått extra rotering, som genom den på flere orter vanliga vakans-afgiften (med cirka 7 skeppund tackjern årligen) motsvarar ordinarie ro-; teringen. i 3:0 Bevärings-krigstjensten her Bergslagen så väl: som alla andra orter. j 4:o0 Förköps-rätten 3 lifsmedel har Bergslagen förlorat. : 5:o Rättigheten för åbo 3å Kronohemman inom Bergslegen, stt, man efter men, odrifven bibehålla besittningen, så länge han presterar prestanda, hvad. är den väl annat än landslagshemmänsåboens lika beskafface rättighet? 6:0 Alla kommunal la afgitter äro för Bergsmenr en! i lika förhållande med landbönde :YnEes. Allt detta är nu med allt skäl, och de pri-; vilegil mistningar, som Bergsmänner undergått i sednare tider äro bestämdt nyttiga för staten och rättvisa. Men, hvilka fördelar har nu Bergsmannen framför andra, utaf sitt dåliga hemman, sin svikande jord? Blott hans ihärdiga gräf-, vande i jordens inelfvor förskaffar honom möjligheten att af stenarne låta varda bröd, och: han må i sanning icke behöfrva tacka någon: derför. Men för den lyckan får han ändå be-: tala serskildt, och med sin jerntionde lärer hanrj väl kunna anses drygare än någon landbonde i! hafva betalt rättigheten att andas luften i sitt fädernesland. Ten lemna honom handteringen fri, beskatta honom i min af hans tillverkning, blotta honom vidare från alla privilegier — och ban skall, ij afseende på välstånd bli den afundsvärdaste allmoge på jorden. Hvarföre gör man icke det? Det kostar ju inga nya privilegier, det innebär ju inga uppoffringar å Statens sida? det lemnar tvertom ökad inkomst för kronan! — Det finnes intet svar, intet öppet svar på denna fråga; men några hundrade individer finnas som rysa vid denna tanka, och säkert göra sig beredde att med all den styrka, som finnes hos relationseller penning-aristokraten, förhindra hvarje svar och sjelfva frågan att uppstå på allvar. Fäderneslandets väl får nog äfven här framställas såsom skåderätt för mängden, och fäderneslandets väl får dervid åter såsom vanligt skjutas undan till förmån för de få, hvilka ägde makten och begreppet att verka till fördel för sina egna närmaste intressen. Nu vill man (hvad man i sjelfva verket alltid velat) öka tackjerns-produktionen, Endast; bevekelsegrunden är icke mera densamma som I fordom. Man ville förr uppdrifva tackjerns-produktio-! 7 nen, för att skaffa kronan största möjliga Ten de-summa utaf sitt proklamerade regale. C Bergs-kollegium, som först endast hade sitt: genom instruktionen gifea syfte, hade mesyrer 4 derefter. Bergs Kollegium har sedermera kom5 mit in i stånsiernstillverkarens åsigt, att tacktj