SVATIRHUSIE SY CHOO ooo 9 06007 oo MM
att vinna, bör enligt vår tanka vara att så myc-
ket sem möjligt realisera den idd, som bodde
hos grundläggarne af nuvarande statsskick, men
hvartill de uti så många fall misstogo sig om
medlen; nämligen att tillvägabringa ett verkligt
konstitutionelt regeringssätt, som, utan att för-
lama eller binda händerna på verkställande mak-
ten, ställde den ander inflytande af nationens vilja
och önskningar, dels genom de inför folket an-
svariga råd, hvarmed regentens person borde
omgifvas, till inskränsning af den absoluta vil
jans odelade herravälde, dels genem de direkta
kontroller, som åsyftas med representationens
andel i lagstiftning och beskattningsrätt samt
granskning af de allmänra medlens förvaltning. I
Vi vete alla, att derta icke står att full tändigt
vinna utan en omgjutning af sjellva representa-
tionen. Men erfareuheten har tillika så tydligt
visat oss, att någon verksam reform i grund-
laglig v2g för närvarande icke är att hoppas, !
då det tvärtom är ingenting, som de makte-
gande så mycket frukta, som att styrelsen ge-
nom en sådan genemgripande reform skulle
komma i något mera verkligt beroende af sjelf-
va folket, och maktens motstånd i detta fall
kan räkna på understöd af flera korporations-
intressen.
Hvad är då publieistens åliggande att i det-:
ta fall iakttaga? Att afbida tiden, som kan uför-
sätta helleberg,, och således äfven korperstio-
ner; men att icke tillbringa den i overksamhet,
emedan man icke behöfver betvifla, det ju det
tjenliga ögonblicket en gång skall komma, och
ingen kan veta, huru snart deita inträffar; att
söka utreda sjelfva begreppen och grunderne )
för en ändamålsenlig representation på ett sätt,
att allmänna tänkesättet kan hafva redan bildat
sig om hvad som bör göras, när en gång nå-
got Åan göras, samt att icke försumma något
tillfälle, att uträtta så mycket som möjligt för
denna -ngelögeuhet; se der ett af de vigtigaste
syften, på hvilket den tänkande medborgaren
kan rikta sin uppmärksamhet.
Men oberoende af representations-reformen
och i afbidan på den rätta tidpunkten för den-
samma, finnas flera andra utvägar, att åtminsto
ne på ett betydligt närmare håll nalkas det sök-
ta målet af det konstitutionella samhällsskickets
verkliggörande genom ;? ågra ganska enkla, msn
likväl verksamma refo:- mer i den organiska lag-
stiftningen, som endast fordra obetydliga förän-
dringar i några grundlagsparagrafer, och således :
äro i alla afseenden hvad man kallar praktiska.
I samma mån, som tiden för en ny riksdag
malkas, anse vi det äfven af vigt, att opiuionen
om dessa reforxer kommer till mera enstäm-
mighet, och att de på förhand äro så väl dis-
kuterade och pröfvade, att de icke befinnas nya:
för någon, hvilken kommer att rösta deröfver.
Vi hafve redan antydt en del af dessa refo: mer,
hvilka vi anse böra i fråmsta rummet komma
i fråga. Att riksdagarne må blifva tätare och
kortare än hittills; att de valda representanternes
afflöning icke måbehöfva hvila på kommittenternas
direkta bidrag för hvar och en serskildt, är den första
punkten vi härvid anse böra betraktas. Att råd-
gifvarepersonalen må forbindas till en mera s0-:
lidarisk ansvarighet för regeringens beslut, utan
ett sådant afseeende på reservationer till proto-
kollet, som för närvarande äger rum, och detta
i sammanhang med några förändringar af kon-
stitutions-utskottets och riksståndens inbördes
firhållande till hvarandra, är en annan punkt
a icke mindre vigt för folket, så vida de kon-
situtionella garantierna skela blifva annat än en:
ilusion. Upphäfvandet af det undantag, som
tryckfrihetslagen gör för statsrådsprotokollerna
ifrån den allmänna rättighet, som annars äger
ram att utbegära allmänna verks handlingar till
trycket (utom i fråga om ministenella mål ech
sådana, som statens säkerhet ferdrade att hålla
hemliga) ar ändihgen ett tredje föremål, om
hwars stora nytta vi äro öfvertygade, och hvars
verkställbarhet vi skole söka att tydligt ut-
veckla.
Att nationen må blifva i tillfälle att närmare
pröfva, så väl i hvad mån de nu nämnda re-
formerne äro af behofvet påkallade ech kuumna
bilifva af något ve:ksamt inflytande till det all-
männas båtnad, som hvilka förändringar vidare
kunna erfordras i våra konstitutionella förbål-
landen, skall således blifva det första föremålet,
hvartill vi under det kommande året skole söka
att efter våra krafter bidraga.
En histerik af den sednaste riksdagens verk-