vårt patent af d. 1 Nov. d. å. upphäfna grund-
lagen af d. 26 Sept 1833 fortfore att äga gil-
tighet och forbindande kraft.
Författarne af protesten hafva i densamma
förklarat, att de blott då skulle kunna vara i
stånd att med verklig nytta för den studerande
ungdomen ytterligare förvalta sina lärarekall vid
universitetet i Göttingen, om de förblefvo trogna
den ed, de förut aflagt på grundlagen af 1833,
emedan deras verksamhet såsom offentlige lärare
nödvändigt måste blifva utan all välsiguelse, om
de i den studerande ungdomens ögon visade sig
såsom män, de der dreive ett lättsinnigt gäck
med simma eder. i
De ifrågavarande professorerne hafva genom
förklaringar af deuna beskaffenhet — vid hvil-)
ka de synas helt och hållet hafva förgälit, att
vi ensame åre deras herre, att tjensteden afläg-!
ges ensamt och allenast it oss, och att det så-
ledes äre vi ensame, som hafva rättighet att,
antingen helt och hållet, eller till en del efter;
skänka densamma — fullkomligen upplöst det 2
tjensteförhåliande, i hvilket de hittills stått till
oss, hvaraf blott såsom en nödvändig följd kan:
anses, att de entledigas från de dem an-
förtrodda offentliga lärarebefattningar vid univer-:
site:et i Göttingen. i
lar
sis
el
oc
g
sk
fö
9:
na
st
tri
C
at
ol
D
Dp
1r
I kraft af våra heliga, oss af den Gudomhga d
Försynen ålagda, pligter, kunne vi omöjligen
längre tillåta män, som lifvas af dylika grund-; c
satser, alt förvalta de dem uppdragna, högst 5
inflytelserika läro-embeten, emedan vi annars
med skäl borde befara, att staternas grundvalar e
derigenom småningom skulle helt och hållet blif- 7
va undergrafda, och de blifvande tjenstemännen,
icke blott i vårt nke, utan äfven i andra län-;
der, erhålia en sådan bildning, hvarigenom de
blefve lika skadliga för både kyrka och stat.
Af alla dessa skäl fisne vi oss försatte i Bengs
Vv
o
högst bedröfliga nödvändigheten, att härmed ent- ;
lediga hofrådet och proiessorn D:r Phil . Fr. E. 5
Dahlmann c. från den honom inom filosofiska fa-
kulteten vid vårt universitet Göttingen uppdrag-
na offentliga lärarebeställning. I
Hannover den 11 December 1837. i
Ernst August.
G. V. Schele.n ;
De sex andra professorer, om hvilkas förkla-
ring till förmån for de afsatte vi nämnde i Ous- !
dags, hafva nu, jemie en sjunde (Gauss), be-
gärt afsked. Ingen professor kan läsa; två hade
icke inställt sina föreläsningar d. 15 Dec. ; men
auditorium var i cen sinnesstämning, att ingen
lektion kunde försiggå. Man förmodade. att
inga akademiska iöreläsningar komme att hållas
detta år. En mängd studenter, likasom lärare,
hade forklarat sig beredde att lemna Göttingen.
Om sättet hu.u den adress, som af en del;
professorer öfverlemnades till kung Ernst i.
Rothenkirchen, tillkommit, äro åtskilliga be-
rättelser gängse. Den allmännast spridda är!
den, att prorektor, jemte de 4 prolessorerne,
enligt befallning, begifyit sig till Rothenkirehen.
Ankomne dit, hade man frågat dem, om dej
icke medförce någon adress, och på deras ne-
kande svar sades dem, att de utan adress icke
kunde erhålla eudiens. Nu hade de i sin nöd
hopsmidt det äskade dokumentet, uppfyl:t af dej
mest lojala tänkesätt, och hvari de desavuerade
sina sju kollegers förestalluving. De erhölio då
genast avdiens och blefvo på det huldrikaste
sätt emottagne. I afseende på den offentlighet
de sju professorernes föreställning fått, så är
dess ursprung ännu icke fullkomligt bekant.
Det är möjligt, alt e icke ansågo sig behöfva
dölja hvad de-gjort, och derfore till någon vän
utlemnat en afskrift af sin adress, hvilken ge-
nast i hundrata!s kopior flög kring landet. Man
såg nemligen, att Dahlmann, redan dagen efter
sedan föreställvingen afgått, emottogs af studen-
terne med hurrarep, och att alla de öfrige se-
dermera exforo dylika ovationer, som visst icke
kunde vara dem välkomna. Man kan ej tadla
dessa 1 hela Tyskland aktade män, för det de
ej gjorde någon hemlighet af sina tänkesätt och
deras yttrande; men väl måste det väcka för-
trytslse, att se dem af sina fiender derföre ut
skrikne som propagandister och revolutionärer.
Frankrike.
Det allmänna samtalsämnet är ru den ny-
uppteckta komplotten. Högst besynnerligt fö-
refaller, att de cfficieilla bladen derom isktta-
ga en envis tystnad, och hvad de andra tidnin-
garne hafva att berätta, måste således nästan
ensamt inskränka sg till;ykten. Hvad man pi
denna väg erfaviit, är följande:
Hubert är blott 26 år gammal, ful och röd-