venne tungor, men jag har blott en. Powellj
kickar mig för att söga, att han skall komma
vitin och sjelf hålla ett til; att det gifves dagar
Jå en man, han måtte vara huru elak som helst,
nser sin villfarelse; att han är bekymrad öfver
det fö. flutna; att han bortkastat sin bössa; att
han icke förer med sig annat än sitt bollträ; att
han vill hålla ett tal, och sedermera slå boll!
en eller tvenne dagar; hvarefter han hoppas att
det åter skall blifva fred; att man icke mera
skall tänka ringa om den hvia fanan, utan att
alla vilja stryka sina ansigten emot henne, och
icke längre förhåna henne. Så lyder Powells
tal, och sådant jag fick det sådant gaf jag det.
General Hernan-ez, till hvilken talaren fram-
fört sitt uppdrag, förklarade sig genast beredd
till sammankomsten, och bestimde dertill d. 21
Okt, Mötet skulte äga rum på ett ställe, un-
gefär tvenne tyska mil ifrån St. Augustin. Mel-
lantiden begsgnade Her ar Slafhandlare i Flori-
da, för att i hast samla 1080 man öster om
floden St. John, till större delen bestående af
kavalleri, under general Jessups befäl. Gene-
ral Hsrvandez så väl som Indianerne infunno
sig den öfverenskomna dagen på utsatt ställe —
knappt voro de a!la samlade, förrän 200 rytta-
re. hvilka höllo sig dolda i granskspet, rusade
fram och togo alla Indisnerne till fånga. Po-
well och 50 andra, till större delen chefer,
bundos och fördes alla till fästet Brighton, der
de hållas i strangt törvar. — Den som käsner
blodsbandets makt och blodshimden hos India-
nerne, har svårt för att tro, att saken är slut
genom deta skändliga förräderi. Xånga plan
tager torde for dess skull komma att gå upp i
rök, många qvinnor och barn att blitva skal-
perade; hämden är så mycket farligare, som
n-gerslafvarne göra gemensam sak med India-
verne.