varande äa de, som yttrat sig deröfver i Stats-
råds Beredningen, så finner man lätt huru rin-
ga säkerhet gifves, det Konungen om målet er-
håller de upplysningar han borde äga.
Det bör anmärkas, att den procedur vi här
anfört icke sirider emot Regeringsfo: mens bek-
staf, emedan denna, der det talas om ärender-
nas beredning, glömt att tillägga: alla med un-
dantag af ministeriella och kommandomål,, ehu-
ru sådant tydeligen varit dess mening; att den!
icke föreskrifvit, att ärenderna skola äfven dis-
kuteras i Statsrådet, att hon endast bestämt, )
det de skola afgöras der, hvarföre dess fordran ;
ej kan sägas vara ouppfylld, när detta formella
jafgörande verkligen ägt rum 1 Statsrådet; att
hon vidare ingenstides förbjudit Konungen att
uppskjuta sitt besluts fattande, buru länge sem
helst; att hon ingenstädes ålagt rådgifvarne, att
opponera sig emot ett sådant uppskof ech att
I nedlägga sina platser, i fall föreställningen iogen-
I ting uträttar, ehuru ett på obestämd tid fördröjdt
beslut någon ging är, för den det röner, ännu
skadligare än ett olegligt; att således i hela det
system fer ärendenas behandling, hvilket här
skildrats, ingenting finnes som direkt strider mot
lagen. Icke dess mindre lärer hvar och en in-
se, huru olika detta är med det, hvilket lag-
Istiftaren haft for ögonen. Hvarken riksrätt el-
ler domaremakt erbjuda någon tillflygt mot det
möjligen forlgstade omogna eller obilliga i så-
lunda tillkomna beslut. Det ges blott en enda
auktoritet, som deremoet kunde gifva något skydd:
offentligheten.
Föreställom oss ett ögonblick, att denna exi-
sterade, och att man kunde till trycket begära
Statsrådets protokoller, jemte alla dit hörande
handlingar, såsom man kan det med andra em-
betsverks, — vi anmärka ännu en gång, att vi
medgifva ett undantag för ministeriella och kom-
mandomål, så vidt de mmistenella icke röra
handelstraktater och kommandomålen ej angå
jtruppers semmandragande till exercis, i hvilka
I fall vi icke inse, att de hehöfva, mer än andra
inrikes ärender, omhöljas af någon hemlighet.
i Hvad skulle väl då inträffa? Nationen skulle se
huru hennes angelägenheter vårdades af håd-
I gilfvarne. Hon skulle lära känna med hvad nit,
Is sakkunskap, oväld och samvetsgrannhet statens
hö? gste embetsmän skötte sina befattningar. Det
skulle ej mer bli möjligt for desse att gömma
sig bakom regentens person och dess vilja, e-
medan folket skulle se, huruvida rådgifvarne
sökt för bonom framställa ärenderna i ceras
rätta dag, huruvida de förstått eller velat det,
och hvad eftertryck de sökt använda, för att
göra sin rätt gällande. Folket, och hvarje på
offentliga ärender uppmärksam individ skulle
veta, huruvida dess rätt och bästa bedömes efter
fullständig ech mogen kännedom derom, efter
en noggrann pröfning af sakens särskilia sidor,
eller blott efter betraktande af någon enda der-
ibland, som framställer ett personligt förhållan i
de, en farmilj-relation eller ett klientel. Det
skulle bh af vigt att erfara, hvilka anledningar !!
dikterat ett regeringens bes!ut, när detta, såsom !
det någon gång händer, råkar stå i rak strid 1
emot målsägandes, auktoriteters och kollegiers !
utförligt motiverade åsigter, och ingen skullel!l
förledas till dev obehagliga misstankan, att det!
ingifvits af rådgivarenas hugskott, fördomar el-
ler persenliga interessen. Man skulle ej mer
vara okunnig öfver regeringens system; manl!
skulle, när man ser åtgärder, hvilkas grund det
för den profana är omöjligt att uppleta, ickel:
behöfva famla i mörkret, med äfventyr, att deri!
stöta på planlöshet, inkonseqvens , ögonblickliga !
infall, ellsr personliga kensiderationer, utan man !
skulle få se, att Zet vore det tydliga och följd-
riktiga resultatet af regeringens allmänna åsigt.
Denna äsigt skulle då upplysa folket eller ock
af detta upplysas, i händelse den hvila-.
de på em villfarslse, hvilken stundom hemsö-!
ker rTegerings-ledamöter, liksom andra menni-
skor. Man skulle t. ex., när man ser tidnin-!
gar indragas, i hvilka det ej vant för det van-!
liga mennisko förståndet möjligt att upptäckal:
någonting brettsligt, kunna se hvad det är sty-
relsen anser såsom vådligt för allman säkerhet, dl
utan skäl och bevis förnärmande personlig rätt
eller af en fortfarande smädlig egenskap, kunna
antingen taga sig till vara derför, eller, om
man ej fann sig öfvertygad af regeringens åsigt,:
söka förändra den genom en framställning af:
sakens verkliga förhållande. Regeringen sjelf
skulle oänsgligen vinna på denna offentlighet; !
hon skulle vänjas att iakttaga dem för offenmtliga
redragande och andre Statsråd kunna vara når-
1