EN VÄRDISHUS-HISTORIA.
(Från Engelskan.)
(slut från Lördagsbladet).
Adrian flydde, intagen af fasa, och kände all
sin ångest allt mer och mer tilltaga, då han vid
återkomsten hem fann på sitt bord samma huf
vud, sem han om mergonen kastat ut genom
fönstret. Han gömde sitt anlete i sina händer,
men under det han var fördjupad i detta till-
stånd af medslagenbet och lidande, öppnades
dörren utan buller, och någon inkom i rummet.
Då Adrian slog upp ögonen, hade den främ-
mande redan aftagit sin kappa, och helt lugn
satt sig midt emot honom. Bort, bort!, ropa-
de Adrian, ni har bedragit mig!,
Något litet, det är sannt, sade främlingen, pi
anseene till min adress, men kan mi bry er om
ett sådant lappri? Behöfver ni penningar?
Nej, nej, hvarföre kommer ni alltid och fre-
star mig och förföljer mig med edra tillbud?
nJag förfölja er! Ni skämtar. Ni visste väl
hvem jag var, när mi betalte juveleraren. Jag
har ett vittae derpå.n
,Hvad är det? Hvem känner väl hvad som
har passerat oss emellan?n
vÄn den der herrn, hvars hufvudler mot oss,
till tecken af bekantskap? Vår vän har förlorat
ögonen, som ni ser; men han är likväl ett godt
vittne. Om ni hädanefier behöfver mig, så
lägg endast handen på det der hufvudet och
kalla mig vid namn. Jag skall genast komma,
så skyndsamt som tanken.r
Då Adrian återkom till besinning, befann han
sig ensam med det ohyggliga vittret, man qvar.
lemnat hos honom.
Hans namny,) sade han, ;men jag vet det in-
te; jack, hvarföre gick han sin väg, förrän jag
fick tillfälle att tala medi honom om den utma-
ning jag fått! Jag skall bli skjuten, jag skall
do! och i sin förtviflan lade ham härvid han-
den på hufvudet.
Foörfärliga och hemlighetsfulla väsende! ro-
pade han, jag besvär dig i namn ....
För knäfvelan, hvad ni är nyckfull och re-
manesk i dag! sade mannen, i det han in-
trädde; man skulle säga, att ni spelar tragedi.
Hvad vill ni?
Lifvet, lifvet!
Det skall ni få. Grefvens pistol skall klie-
ka, och ni skall ej bl träffad. Således, mod
och fortrestan!
Dagen derpå vere de båda kämparne verk-
ligen på 10 stegs afstånd från hvarandra, och
vid ropst: fyr! lossades blott en enda pistol,
och Grefren föll, träffad 1 pannan af en kula.