hvars och ens andel i fiskebragderna, får mången famij en rätt sparsam lott, i många fall 5 å G t:r, då andre åter få 100 och deröfver. Besinnar man hvad det kostar att underhålla fartyg och redskap, och derjemte gör afseendo på den arbetsansträngning, som ofta fordras, de besvärliga flyttningarne höst och vår, samt de för vissa fiskehamnar högt uppdrifna arrenden, måste man förundra sig öfver att så många menniskor kunna finna sia bergning i ett yrke, hvaraf alkaktningen är så ringa. Den yttersta sparsamhet måste derföre iakttagas och tillfället till arbetsförtjenst under hemmavaron dagligen begagnas, Fattigdomen råder visserligen hos en del, men högst få ligga samhället till last, i jemförelse med dem, som, om de så vilja, äga en daglig och säker fortjenst hela året igenom, men som dels misshushåla, de!s icke antaga ett erbjudet arbete, då detta ej betalas efter deras måttstock. Man önskar med skäl, att samma berömliga omtanka för sig och de sina, som råder inom liskerskapet, äfven spridde sig till andra näriogar inom samhället. (Gefleborgs L. T)