rättningen till godo, eller ock en allmänt
gällande författning utfärdas i afseende på
pensionsrätten å det donerade kapitalet. Den-
na fråga var utan tvifvel den, som väckte me-
sta uppseendet af alla, under Fullmäktiges
sammanträde, serdeles som Regeringen sjelf uti
en skrifvelse till Ständerna vid sista riksdag för-
klarade, att Barthelemy obligatienerna äro, så
att säga, af noll och intet värde. (Vi hafve ej
denna skrifvelse till hands för ögonblicket, men
skola vid tillfälle lemna ett utdrag derur, som
verificerar denna uppgift.) Imedlertid vände
sig saken så ifrån den 2 November, då frå-
gan väcktes, till den 6 i samma månad, att
Herr Dalman sistnämnde dag forklarade, ait
han, i anseende till den korta tiden som
återstod för Fullmäktiges sammanvaro, fann
sig befogad att afstå från sitt yrkande, att Di-
rektionens förklaring måtte inhemtas, oeh åt-
nöjde sig med att begära den ifrågavarande fram
ställningen ti!l Kongl. Maj:t, hvitiket ock med 2
rösters pluralitet antogs.
Tidningen Dagligt Allehanda, som har Hr
Dalman till hufvudredaktör, har lofvat att om
Hrr Fullmäktiges åtgärder lemna några närmare
upplysningar, och Hr Dalman kommer således
då i tillfälle att sjelf vidare upplysa om denna
sak. Då Fullmäktige icke åtskiljdes förr än
den 16, och således 10 dagar ännu återstodo
från den 6, så kunde det måhända icke va-
rit alldeles omöjligt för en direktion, hvilken
sitter i samma hus, der fullmäktige hade sina
sammant äden, att svara på frågan. Imedlertid
äre vi öfvertygade, att Hr Dalman icke utan
de mest giltiga skäl frångått sm begäran, då
det naturligtvis annars är af högsta vigt för pen-
sionskassan, att Direktionen noga tilser, det full
säkerhet finnes för dess fomder, och en möjli-
gen ådagalagd och åtalad mindre noggrannhet
härutipnan nödvändigt hade försatt direktionen
1 en ganska ledsam belägenhet, hvarutur den nu
frälstes genom motionens återtagande.