Porten tros vara aut lor benagen att lyssna til
dess insinuationer i detta fall. Afven skall
Petersburg en liftg notvexlivg bafva ägt run
emellan grefve Nesselrode och franska sändebu
det baron Barante, rörande Tunis och hvac
som der förefallit.
Man anför som ett bevis på den goda sin
nesstämningen hos franska marinen, att uncei
briggen Lapeyrouses öfverfart från Biest til
NewOrleans har ingen af besättningen talt vic
Meumer (den tillämnade konungamörda; en), som
var ombord på fartyget, utan kapienen har mås!
anvisa åt honom et: eget bord.
Spanien.
Carlisternes framryckande anses mera hafva
varit föranledt af nödvändigheten att skafia sig
lifsmedel, än af någon egeutlig plan mot Ma-
drid. Emellan Navarreserna och Castilianerne i
pretendentens arm hafva misshälligheter ut-
brustit, rörande vinterqvarteret, hvars förläg-
gande till gamla Castilien de sednare hkväl ge-
nomdrifvit
Cortess debatter 1wnehålla ingenting af ser-
deles intresse. Det vigtigaste är kommissionens
betänkande, 1 anledning af Oscas förslag att
återkalla de utomordentliga fullmakter, som
meddelats Calatravas minister. Efter en termli-
gen liflig debatt, lyckades det Justitie- ministern
att utverka beslutets ajournerande. Emot all
förmodan understöddes han häri af general
Seoane, som påstod, att dessa och vida krafti-
gare åtgårder behöfdes, emedan ingen Spanior
kunde regera med den nuvarande konstitut o-
nen, som endast vore beräknad tör fredhga ti-
der. Kommissionens betänkande återtogs såle-
des. — Regentinnan lefver ganska stilla och in-
draget. — Bland garnisonen i S:t Fbasigh
har en komplott blifvit upptäckt, hvilken haft
till följd, att man, för säkerhetens skull, måst:
förlägga tvänne regementer utom staden.
Oilverste Lacy, kapten Williams och några
andra engelska ofäicerare, som icke längesedan
a Carlisterna tillfångatogos i Madrids grannskap,
hafva icke, som de: berättats, af dem blifvit ;
ihjelskjutne, utan tvärtom försatts i frihet, och
fått tillåtelse att fo:tsätta resan, sedsn de för-
klar t, att de icke ä nade blanda sig 1 striden
mellan de båda thronpretendenterne. — Fran-
syska legionen, som i början var 6,500 man, !
har nu sammansmält till 600, hvaraf 200 in
valider, samt återvänder i det bedröfligaste till-;
stånd till Frankrike. i
Hannover. j
Sedan några dagar — skrifves från Hanno-
ver den 25 Oktober — utbreder sig det ryk-
tet, att samtlige minist arne komma att resigne-
ra. Konungen hade samma dag låtit kalla :em
till en konsel;, och det trodres, att der skulle j
afgö as, huruvida de komme att stanna qver
eller ej. Ernst skall hafva yttrat sig, att han!
icke förrän näs a år ämnade låta veta hvad be-!
slut han fattat i afseende på konstitutionen. Ett!
rykte gick dock, att ett nytt pateut skulle vara)
alt förvänta d. 27:de.
Det förtjenar anmärkas, att de personer, som
stå i spetsen för statskuppen i Hannover, nem- l
ligen Konungen, fir. von Schdle och Kansli!!
direktören Leist, alla tre äro gubbar: Ernst.
4
sjelf är nemligen 63 år, och de båda andra of-
ver 70.
Belgien.
I Brissel öppnades d. 8 i förra månaden,!
med mycken högtidlighet, Belgiska Ca
skolan för handel och industri. Den bekan-jt
te Baron von Stassart, en af Belgiens utmark .
taste statsmän och patrioter, höll dervid ett tal l.
hvari, bland annat, förekom feljande: Medel -
tidens krönikor äro fulla med berättelser omic
fåers trollmakt och de under, den frambragte. ! v
I det 19.de århundradet fiones en verklig fc. f
och det är industrien, hvilken genom konst-c
rika machiner och underbara sammansättningar, e
kommer händelserna till hjelp, ger rörlighet åt lif-)kh
lösa kroppar, förrimgar afstånden, hundradub-
blar meuniskams krafter och öfvervinnar alla
hinder; industrien, hvars fredliga eröfringar 7
öfverallt bidraga att upprätthålla samhällsord- n
ningen, öfverallt gruudar staternas glans pålu
säkra pelare; industricen, som förmedelstn
rikedomarse, hvilka mångfelldiga sig under
hennes befruktande händer, äfven befordrar j si
konsten; Iindustrien, hvars nödvändiga stöd k
äro vetenskap och dygd, emedan hon blott kan at
vifvas hos ett bildadt, sedligt ech gudfiuk-ti
tigt folk. — Blott ytliga eller illviljande andar!le
kunna inbilla sig, att de industriella intresseva;f:
stå i strid med de intellektuella och moraliska ;!f
4
(6