Porten tros vara aut lor benagen att lyssna til dess insinuationer i detta fall. Afven skall Petersburg en liftg notvexlivg bafva ägt run emellan grefve Nesselrode och franska sändebu det baron Barante, rörande Tunis och hvac som der förefallit. Man anför som ett bevis på den goda sin nesstämningen hos franska marinen, att uncei briggen Lapeyrouses öfverfart från Biest til NewOrleans har ingen af besättningen talt vic Meumer (den tillämnade konungamörda; en), som var ombord på fartyget, utan kapienen har mås! anvisa åt honom et: eget bord. Spanien. Carlisternes framryckande anses mera hafva varit föranledt af nödvändigheten att skafia sig lifsmedel, än af någon egeutlig plan mot Madrid. Emellan Navarreserna och Castilianerne i pretendentens arm hafva misshälligheter utbrustit, rörande vinterqvarteret, hvars förläggande till gamla Castilien de sednare hkväl genomdrifvit Cortess debatter 1wnehålla ingenting af serdeles intresse. Det vigtigaste är kommissionens betänkande, 1 anledning af Oscas förslag att återkalla de utomordentliga fullmakter, som meddelats Calatravas minister. Efter en termligen liflig debatt, lyckades det Justitieministern att utverka beslutets ajournerande. Emot all förmodan understöddes han häri af general Seoane, som påstod, att dessa och vida kraftigare åtgårder behöfdes, emedan ingen Spanior kunde regera med den nuvarande konstitut onen, som endast vore beräknad tör fredhga tider. Kommissionens betänkande återtogs således. — Regentinnan lefver ganska stilla och indraget. — Bland garnisonen i S:t Fbasigh har en komplott blifvit upptäckt, hvilken haft till följd, att man, för säkerhetens skull, måst: förlägga tvänne regementer utom staden. Oilverste Lacy, kapten Williams och några andra engelska ofäicerare, som icke längesedan a Carlisterna tillfångatogos i Madrids grannskap, hafva icke, som de: berättats, af dem blifvit ; ihjelskjutne, utan tvärtom försatts i frihet, och fått tillåtelse att fo:tsätta resan, sedsn de förklar t, att de icke ä nade blanda sig 1 striden mellan de båda thronpretendenterne. — Fransyska legionen, som i början var 6,500 man, ! har nu sammansmält till 600, hvaraf 200 in valider, samt återvänder i det bedröfligaste till-; stånd till Frankrike. i Hannover. j Sedan några dagar — skrifves från Hannover den 25 Oktober — utbreder sig det ryktet, att samtlige minist arne komma att resignera. Konungen hade samma dag låtit kalla :em till en konsel;, och det trodres, att der skulle j afgö as, huruvida de komme att stanna qver eller ej. Ernst skall hafva yttrat sig, att han! icke förrän näs a år ämnade låta veta hvad be-! slut han fattat i afseende på konstitutionen. Ett! rykte gick dock, att ett nytt pateut skulle vara) alt förvänta d. 27:de. Det förtjenar anmärkas, att de personer, som stå i spetsen för statskuppen i Hannover, neml ligen Konungen, fir. von Schdle och Kansli!! direktören Leist, alla tre äro gubbar: Ernst. 4 sjelf är nemligen 63 år, och de båda andra ofver 70. Belgien. I Brissel öppnades d. 8 i förra månaden,! med mycken högtidlighet, Belgiska Ca skolan för handel och industri. Den bekan-jt te Baron von Stassart, en af Belgiens utmark . taste statsmän och patrioter, höll dervid ett tal l. hvari, bland annat, förekom feljande: Medel tidens krönikor äro fulla med berättelser omic fåers trollmakt och de under, den frambragte. ! v I det 19.de århundradet fiones en verklig fc. f och det är industrien, hvilken genom konst-c rika machiner och underbara sammansättningar, e kommer händelserna till hjelp, ger rörlighet åt lif-)kh lösa kroppar, förrimgar afstånden, hundradubblar meuniskams krafter och öfvervinnar alla hinder; industrien, hvars fredliga eröfringar 7 öfverallt bidraga att upprätthålla samhällsordn ningen, öfverallt gruudar staternas glans pålu säkra pelare; industricen, som förmedelstn rikedomarse, hvilka mångfelldiga sig under hennes befruktande händer, äfven befordrar j si konsten; Iindustrien, hvars nödvändiga stöd k äro vetenskap och dygd, emedan hon blott kan at vifvas hos ett bildadt, sedligt ech gudfiuk-ti tigt folk. — Blott ytliga eller illviljande andar!le kunna inbilla sig, att de industriella intresseva;f: stå i strid med de intellektuella och moraliska ;!f 4 (6