erste RrRSNReR Arenan Hvad jag gör så gerna: Jag hargjort en visa om det, jag) Meledi: Jag bygger min löfsal i närmaste dal. : Jaz sjunger så gerna Allt skönt, som jag vet, Fast ej jag har stämma Och rang som poået. fag gnolar ändå Om himmelens frid ren påjorden. Jag sätter så kämlor till orden Och glädes med vänner, som sånger förstå. Jagkdricker så gerna Mict skummande glas; Dock än jag ej trifdes) I Bacchi kalas. Jag tömmer en skål Bland glada, förtroliga bröder: Jag purpras som drufvan och blöder; Men dricker ej mera, då mor jag ej tål Jag skämtar så gerna Allt ondt att bli godt, Fastän jag ej snille Och qvickhet har fått. Jag skämtar ändock; Ty skämt är ju samtalets krydda, Af skämt bli små flickor så brydda; Men såra de hulde! det vill jag ej dock Jag kysser så gerna En blomstrande mö; Dock än jag ej kunnat Af kärlek just dö; Fast kyssar jag fick, Den tysta, den heliga stunden, Då månan mig såg blott i lundea Me tärnan, så ren, som dess himmelska blick, Jag röker ock gerua Min pip: iro. En rökgubbe får man Dock mig icke tro. Jag röker i frid, Funderar på tiden och flärdem; Och bäst jag så sitter — all verldex Med eländet, höljes i rökmola derrvid. Jag läser så gerna En anderik bok; Dock är jag ej blifvit En grubblande tok. Jog läser allt sannt, Sem Böckernes Bok uppenbarar, Naturen och hjertst förklarar: iåd Plato, Horatius, Bulwser och Kant. Må ödera storma Mitt hjerta och bo, Med sådana vänner Jag lefver i ro. Jag sitter i frid Och sjnnger och dricker så gerna. Jag skämtar, jag kysser min tärna, Jag röker, jag läser. Så flyktar min tid. Dock än är inte visan slut: Jag sitter så gerna Vid brasan om qvälln Der är :u så trfligt Vid fredliga hälln! Jag sitter der än Och ser på de slocknande glöden: -å slocknar vårt lif ock i döden, Tills gnistan uppblåses ur askan igem. — Jag ser alltför gerna Spektakel också; Sjelf gör jag spektakel 7 Med i gan äncaå. Jag sitter der nöjd: Ser Almlöf i Skulden ech — bäfvar, Ser Emelie — ,Jungfrun, — och sväfvar, Som hon inspirerad, till himmelens höjd Jag hoppas sist gerna Min egen att bli: Få gård uppå landeto Och husfru deri. Jag hoppas en gång Få hästar och grisar och kalfvar: Ett lif fullt af glädje på allvar: En Fru, som rill skämta och sjunga mia sång! Nu vet jag ej mera, Som gerna jag gör: De gerningar Nio Förslå, som sig bör, Väl! låt mig då få Ån sjunga, än dricka, än röka Än se på spektakel — och söka Hvar fröjd med en vän, som sigtlärtämig förstå! J.A. G. I. — — — — — — —— Då bladet lägges under pressen, äro de utändska posterna öfver Greifswald ännu icke inkomna.