MEJ end
la källor till bildning för evigt bållas för dem
stängda? Plantage-agarne veta, att sättet att
föreviga slafveriet är att föreviga okunnig-
h ten. Vi hade trodt, att Miss Martineau sist!l
Af alla skulle hafva ansett den infernala politik
för en bagatell, som dömmer millioner af våra
medmenniskor till absolut okunnighet — och
tet af ett sådant skäl! Vår vackra anmärkarinna
har, såsom vi tro, redan medgifvit nog — utan
att vi behöfva hänvisa till andra facta — för att
göra tydhgt att abolitienisters es mouvement verk
ligen i hög grad förvärrat Negrernes belägenhet.
Miss Martineau tager för afgjordt, att abolitio-
nisterne vunnit terräng och att deras motlstån-
dare äro stadda på reträtt — Vi betvifla verklig-?
heten häraf. Det är icke länge sedan ett stort :
mouvement af aboli:ionisterne ägde rum i För- I
enta Staterna. Allmänna ssmmankomster höl-
los, adresser upplästes, ströskrifter spredos kring !!
landet, och en stor ansträngning gjordes emotl;
slafägarne. Hvad blef resultatet? Jo, landet i:
sorr, söder, öster och vester reste sig emot a- CS
belitionisterne, doppade dem först i tjära och
sedan i fjädertunnor, och dref dem ur landet. -
Sedan dess har jemaförelsevis föga varit sagdt 1
eller hördt om abolition. Msn halva abolitio- 1
nisterne segrat? Hvar är deras store apostel Hr
Thomp:ou? Månne han ännu en gång skulle;
våga sig på en dy!ik mission till Amerika? Med ;
all aktning för Miss Martineau kuana vi ickej
annat än tro, att det lugi, som nu mera råder,
är att tillskrifva abolitionisternes nedstämda ton:
och deras försigtiga sitt att gr tillv-ga. Alla
de undervättelser vi sett från Forenta Staterna:
(och vi hafva sådana i mängd och regelmässigt),
bekräfta denna tanka. I
Vi tilläto oss aidrig att tvifla på reuheten af
de bevelkelsegrunde-, som ledae NesvYorks-
f untimmersförening, och vi ins nuerade ej hel-:
ler något sådant; men det skulle hafva gjort:
oss vida större nöje om vi fått höra. att dein-
bjudit de svarta fruntimmerna till sina bord och
sina baler, och på ett enkelt satt, utan att gö-
I
ra väsen deraf, såsom det åg ar qvinnan, be-;
gagnat sitt inflytande i sällskapslifvet för att nö-
ta bort fördomen einot de Svarta; dstta, säga
vi, skulle hafva gjort ess vida mera nöje, ån
vi haft af att läsa deras resolutioner i konven-
tet. Vi uppskatta icke under sitt värde qvin-
nans inflytande på förbättringen af samhälblif -
vet; men erfarenheten visar, att detta ioflytande
är mest verksamt då det begagnas i stillhet, u-
tan att dermed lysa. I
Vår egen tanka är, att om bomull, socker
I och ris icke kunna odlas i Förenta Staterna u-:
tan medelst slafarbete, så bör deras odling öf-:
vergifvas, ehuru stor uppoffringen än måtte va- i
ra. Att slafägarne icke äro hågade att med-
verka till afskaffandet af slafverist, derpå hafva
vi ett temmeligen tydligt bevis i deras bestut,
att oppna en ny markaad för deras mennisko-:
egend m genom Texas inforlifvande i Unionen.
Dessa män måste öfvertygas, att deras egendo-!
mar kuuna skötas genom arbete af fria, i nan
de skola kuvna förmås att afsäga sig arbete af
slafvar och den indrägtiga bandeln med Negrer.
Det. finnes blott ett sätt, hvarpå detta kan ske;
men det är all sannolikhet, att denna plan kan
komma att föordröjas genom sådane åtgarder,
som dem Mi-s Martineau föreslår, och detta är
orsak m hvarfore vi klandra dem. Imedertid
upprepa vi ånyo, stödde på Miss Martineaus
egua uppgifter, att abolitionisternes sednaste mou-
vement förvärrat Negrernes helägenhet.