MEJ end la källor till bildning för evigt bållas för dem stängda? Plantage-agarne veta, att sättet att föreviga slafveriet är att föreviga okunnigh ten. Vi hade trodt, att Miss Martineau sist!l Af alla skulle hafva ansett den infernala politik för en bagatell, som dömmer millioner af våra medmenniskor till absolut okunnighet — och tet af ett sådant skäl! Vår vackra anmärkarinna har, såsom vi tro, redan medgifvit nog — utan att vi behöfva hänvisa till andra facta — för att göra tydhgt att abolitienisters es mouvement verk ligen i hög grad förvärrat Negrernes belägenhet. Miss Martineau tager för afgjordt, att abolitionisterne vunnit terräng och att deras motlståndare äro stadda på reträtt — Vi betvifla verklig-? heten häraf. Det är icke länge sedan ett stort : mouvement af aboli:ionisterne ägde rum i FörI enta Staterna. Allmänna ssmmankomster höllos, adresser upplästes, ströskrifter spredos kring !! landet, och en stor ansträngning gjordes emotl; slafägarne. Hvad blef resultatet? Jo, landet i: sorr, söder, öster och vester reste sig emot aCS belitionisterne, doppade dem först i tjära och sedan i fjädertunnor, och dref dem ur landet. Sedan dess har jemaförelsevis föga varit sagdt 1 eller hördt om abolition. Msn halva abolitio1 nisterne segrat? Hvar är deras store apostel Hr Thomp:ou? Månne han ännu en gång skulle; våga sig på en dy!ik mission till Amerika? Med ; all aktning för Miss Martineau kuana vi ickej annat än tro, att det lugi, som nu mera råder, är att tillskrifva abolitionisternes nedstämda ton: och deras försigtiga sitt att gr tillv-ga. Alla de undervättelser vi sett från Forenta Staterna: (och vi hafva sådana i mängd och regelmässigt), bekräfta denna tanka. I Vi tilläto oss aidrig att tvifla på reuheten af de bevelkelsegrunde-, som ledae NesvYorksf untimmersförening, och vi ins nuerade ej hel-: ler något sådant; men det skulle hafva gjort: oss vida större nöje om vi fått höra. att deinbjudit de svarta fruntimmerna till sina bord och sina baler, och på ett enkelt satt, utan att göI ra väsen deraf, såsom det åg ar qvinnan, be-; gagnat sitt inflytande i sällskapslifvet för att nöta bort fördomen einot de Svarta; dstta, säga vi, skulle hafva gjort ess vida mera nöje, ån vi haft af att läsa deras resolutioner i konventet. Vi uppskatta icke under sitt värde qvinnans inflytande på förbättringen af samhälblif vet; men erfarenheten visar, att detta ioflytande är mest verksamt då det begagnas i stillhet, utan att dermed lysa. I Vår egen tanka är, att om bomull, socker I och ris icke kunna odlas i Förenta Staterna u-: tan medelst slafarbete, så bör deras odling öf-: vergifvas, ehuru stor uppoffringen än måtte vai ra. Att slafägarne icke äro hågade att medverka till afskaffandet af slafverist, derpå hafva vi ett temmeligen tydligt bevis i deras bestut, att oppna en ny markaad för deras mennisko-: egend m genom Texas inforlifvande i Unionen. Dessa män måste öfvertygas, att deras egendo-! mar kuuna skötas genom arbete af fria, i nan de skola kuvna förmås att afsäga sig arbete af slafvar och den indrägtiga bandeln med Negrer. Det. finnes blott ett sätt, hvarpå detta kan ske; men det är all sannolikhet, att denna plan kan komma att föordröjas genom sådane åtgarder, som dem Mi-s Martineau föreslår, och detta är orsak m hvarfore vi klandra dem. Imedertid upprepa vi ånyo, stödde på Miss Martineaus egua uppgifter, att abolitionisternes sednaste mouvement förvärrat Negrernes helägenhet.