ovan ghet, OC af UTE MBE Cs ,
romål eljest sällan afprutva mängden betraklas I g
likt ett lysande och bullrar e vaturfenomen, som !o
går Otver laudet, dels derföre att Kuugen är deu If
högsta autorileten i samhallet, och alla gerna lic
vilja begagna ullfallet att någon gång hofva sett I fc
honom ansigte mot 2usigte, dels 1 anseende till I
den omgifvande glansen al granna ekipager,
löpare med strutsplymer, en mängd anda galo-
nerade livicter och spannridare, samt slutlige.
den ovauliga rörelse och fart, som bela iuacai ;
neriet af embetsmanna-Merarki och kronobetje- :n
ning dervid erhåller. Allt detta samlar naturli a
gen eu stor mängd folk ifråu alla kauter til det
punkter, bvarest tåget framgår, och ästadsom- f
mer på den annars lugna ytan al dagens fram- I
riunande fluvd en svallning, som icke otjenhigt.
skuile kuoana likoas vid den som uppkommer ji
när ett ångfartyg passerar genom en a, bvarvil
de små fiskarna i tid laga sig at sidan, att e
icke må kowma uuder skoflarna, och hela hayen
af vass och mneckrosor i abräddarnua djupt bu-
gar sig för det framgående fartygets maj-stät.
4
- —
— Fr
Till större och läng e kungliga resor haf-
va också i alla tider hört illuunnationer i de
städer, hvarest de höga resande tagit natt-
qvarter. Att åstadkomma sådant, behotves van-
ligen blott ait antingen de förn :mste emhbets-
männen på stället ytt a sin önskan derom och
förmå någre at börja. cen ene vill då icke
gerna vara sämre än den andre, eller göra af
brott i coupdoeuilen genom mörka fönster, och
dessuto u finnes onekligen ingenting mera ly-
sande i mörkret an eld eller jus, och ett lämp-
ligt tillfälle att Astadkomma en sådan ögonfäg-
nad begagnas paturligtvis icke ogerna äfven for
det nöje de betalande sjeltve hafva deraf. et
är af samma orsak, som ingenting är lattare att
tillställa än högjidliga publika middagar till ära:
för någon förnäm gäst eller någon vigtig håu-
delse, emedan hyar och en af de bjudande der
sjelf har hka godt af steken som den bjudue.
Något mera ligger likväl utan tvifvel i de
vackra välkomsthelsningar, som under den ny-
ligen förflutna resan ägt rum. ven milda och
intagaude vänlighet, som konungen i så hög
grad besitter och hvarmed han alltid visar sig
bland folket, hela hans personlighet som är så fång-
slaude i det enskilda umgänget, den lätthet och
behag, h-armed H M. imerendels yttrar sig åf-
ven off.ntligen, och slutligen de fuikostiga gaf-
vor och uuderstöd åtskilliga orter, ståder, a!linän-
na inrättningar eller personer dels åtnjutit uv H.
M:is egen kassa, dels erhållit i auslagsväg, och för
hvilka de således på ett eller annat sätt sta i förbio-
delse, äro allt omständigheter, om bvilka tan-
karna äro odelade. Lägg härtill det siarka och
vordnadsbjudande inryck, som en kranfull och
glad ålderdom alltid väcker, och nan har till-:
räckligt många talavde orsaker til de glädje
betygelser, som visat sig för deux aldrige Re-
genten.
I AA — - Av
Meu det finnes en mängd personer, för hvil-
ka allt detta ännu icke synes nog. Man
kan vara öfvertygad, att de icke komma att
sakn-s, som främst af allt skola fr.mställa den
hyllning Konungens pc rsonl ghet emottayit, så-
som 2 op ninonsyltring i afseen :e på stv-
relsesyst met och Rikets förvaltning. Vår tan-
ka i deta hänseende är tillräckligt känd. att
vi icke behofve nu vialyfti t utb eda oss der-
öfver; men det torde icke vara utan vigt, att
folket sjelf stadgar sitt omdör 12
ne härutinnan, då
;ss rund utan
nyssnämnda åsigt och förkl.
tvihel icke skall underlåta att
gällande vid minga tilifällen, de: all
a detta omdöme.
göra sig
vinna 21eL4-
der äro i hägn. For att bi
är det säkraste och bästa
tet, att hvar och
en gör sig reda för och eftiersinvar, huruvida
styrelsen gjurt afsee de på folkombudens sig
tr och beslut i afseende på hushålluivgen mc
statsmedlen och andra ämnen, deri jepresenta-
tionen äger beslu ande rätt: om statsutgiftern:
blifvit minskade eller fö:ökade och exdast an:
vända till nyttiga ändamal; om syrelsen bl:fvi
vid dess Atsar
r vid dess altgar
mera tolerant fe - avnmärkoinsg
der; buruvida betordringsväsendet de sednar
åren främst ofset förtjeosten, men icke börd el
ler relationer: om ce personer, med hvilk
tronen närmast omgifrit sig, och som skola
da vid dess beslut, en Brahe, Rosenblad, Lö
werhjelm, jörner, Akerhjelm, Adelsvärd, Nei
mav, Grip, Hartunansdo: ff, m. f., äro ansedc
ö statsmin och tänkare land
igen att ge
såsom de stör
äger ; huruvida styrelsen varit ange
nom stora uppk vid univel
sileterna, po dy t stadivm
ss Ha ste