sen, att lvang Ar HVMYEREIBE ara lig arbetskiatt 1 ett laud, der ymmg tillgång finnes på jord till ringa pris — i synnerhet der klimstet år het och ohelsosamt, och arbetet obehagligt; men verkan al denna g undsats, påstår hon, modihe:as i de slafhållande staterna i Amerika genon Neg ernes egaa vanor, deras husidjurhga tillgivenhet för det stalle der dej vist s och andra orsaker — Miss M srtineau beskrifver de hvita nybyggaroes mödosamma sysselsättningar, och säger, att vezsern, som älskar lyx, skul: skygga tillbaka för gåfvan af jord, som måste rödjas och aftappas. Om slafveriet blefve afskaffadt, så förmo:a vi ant så beskaffad: jord torde fås för sodt köp nog 1 Georgien och d2 båda Carohnas; men negern är icke i sitt va! inskränkt till de skoghevuxna och o-! uppodlade trakterna. Miss Martineau kan icke vara okunnig om, att i de varma södra stater: na finues eu mäå.gd jord, som erfordrar föga arbete fr att blifva fruktbärande, och som kan fås till ett ytterst noga pris; att litet mais och ett par grisa äro ullrackliga för en npegerfamilj; b bof, och att Negern kan skaffa sig dessa f racdenheter med mindre kostnad, än en dags arbete i veckan. Huru länge ska!l den Jyx-älskande Negern underkasta sig regelmessigt, hårdt arb te ör en husbonde, då han med en 20 eller 40 dollars handel kan förskaffa sig en oberoende s ällning vch nistan slippa arbeta alls? Till stöd för vår tanka, att Negrerne icke skulle vilja arbeta för betalning i riseller socker-plantagerne, eller åtaga sig något annat mödosamt arbete, då de för en bagatell kunna förskaffa sig tillräcklig jord, för att kunna underhålla en familj (det är svårt att säga hvarföre man kan tro att de skulle vilja göra hvad ingen hvit person vill göra) hänvisa vi till ett yttrande, ; som Hr Burnley 1836 afgaf inför den parlamentsi komiig, som var nedsatt för att undersöka förhållandet med jorden i kolonierne. Denne man här en vida större erfaremhet i detta ämne, ån Miss Martineau, och hans erfarenhet är derjemte af nytt datum. Hr Burnley, som gjort sig: ovanligt mycket besvär för att inhemta känne dom i ämnet, förklaar, att det icke finnes en menniska på Porte Rico, Cuba eller i Förenta Stat-rne, som icke tror att en förstörande kris 1840 måste inträffa i våia Westindiska kolonier; och hvarfore? — Jo emedan det då blir omöjligt att förskaffa sig det arbete, som na e hålles af slafvarne, derföre att jord då lätteligen kan fås för lågt pris. (bes: dnaste underrättel serne från Westindien om den förfärliga stranghet, som befunnits ödvändig för att förmå lärlingarne) att arbeta med något besked — en stränghet som gått ända derhäa, att Negrernes belägenhet icke blifvit förbättrad genom den dyra emancipations-akte bekräfta fnllkomligt Hr Burnleys och vår egen åsigt. Det förvånar oss, att Miss Martineau hänvisar på det misslyckade fö: etage! med Liberias-kolonien, såsom ett bevis alt Negrerne icke skulle vilja ofvergifva sina auvarauvde husbönder, för att förskaffa sig ett oberoende utan arbete. De riv svarta (ty de, och icke slefvarne, voro förem 1 for planen) vile naturligt nog, icke gå l in på ett företag, som de trodde blott vara ett knep, for att på beqvämligaste sätt bhfva af med dem. Be käude också alltför väl med hvad hat och misstänksamhet de anstgos af; slafågarne, och vågade derföre icke att gå till: sjös 1 deras fartyg De tillskrefvo plantageägarne en grad al Jakhet, som desse aldrig skul-! le hafva gjort sig skyldiga ull; men misstankan hos en fri Neger kunde icke väcka förvåning. Miss Martineau förnekar, att abolitionisternes muvemang förvärrat de syartes helägenhet; men medszer straxt derpå, att deras Paftonkalas och dansar blifvit ställda under uppsigt eller förbudna; att de noggrruna:e bevakas än förut, och. att de icke få lära att läsa och skrifva. Utan! alt ivgå i vågra andra partikulariteter, hemstälJa vi, :m det icke är ganska hårdt för den stackars Negern, att forbjuda hans aftonkalas och dansnöjen: och det synes oss som Miss Martineaus bekantskap med Negrerues karakter och vaner måste vara ganska ofullkomlig och ytlig, annars skulle hon aldrig hafva talat om detta förtud eiler denna uppsigt, såsom en små sak och ringa olägenhet för Negern. Ty dessa nattkalas och dansar voro bans förnämsta nöje och tröst — hans hela njutning af lifvet. Nu hålles en mera noggrann uppsigt osh slafvarna få icke lära hvarken läsa elle skrifva; och (mirabile dictu!) Miss Martineau anser detta för en bagatell, emedan vatt kunna läsa och skrifva to a fan usalser som nästan sakna alla mt en lo: lar slå I Lä! be se S: el ni T vi al o — dessa underrättelser