sen, att lvang Ar HVMYEREIBE ara
lig arbetskiatt 1 ett laud, der ymmg tillgång
finnes på jord till ringa pris — i synnerhet
der klimstet år het och ohelsosamt, och arbe-
tet obehagligt; men verkan al denna g undsats,
påstår hon, modihe:as i de slafhållande stater-
na i Amerika genon Neg ernes egaa vanor, de-
ras husidjurhga tillgivenhet för det stalle der dej
vist s och andra orsaker — Miss M srtineau be-
skrifver de hvita nybyggaroes mödosamma sys-
selsättningar, och säger, att vezsern, som älskar
lyx, skul: skygga tillbaka för gåfvan af jord,
som måste rödjas och aftappas. Om slafveriet
blefve afskaffadt, så förmo:a vi ant så beskaffad:
jord torde fås för sodt köp nog 1 Georgien
och d2 båda Carohnas; men negern är icke i
sitt va! inskränkt till de skoghevuxna och o-!
uppodlade trakterna. Miss Martineau kan icke
vara okunnig om, att i de varma södra stater:
na finues eu mäå.gd jord, som erfordrar föga
arbete fr att blifva fruktbärande, och som
kan fås till ett ytterst noga pris; att litet mais
och ett par grisa äro ullrackliga för en npeger-
familj; b bof, och att Negern kan skaffa sig
dessa f racdenheter med mindre kostnad, än en
dags arbete i veckan. Huru länge ska!l den
Jyx-älskande Negern underkasta sig regelmes-
sigt, hårdt arb te ör en husbonde, då han med
en 20 eller 40 dollars handel kan förskaffa sig en
oberoende s ällning vch nistan slippa arbeta alls?
Till stöd för vår tanka, att Negrerne icke skul-
le vilja arbeta för betalning i ris- eller socker-
-plantagerne, eller åtaga sig något annat mödo-
samt arbete, då de för en bagatell kunna för-
skaffa sig tillräcklig jord, för att kunna under-
hålla en familj (det är svårt att säga hvarföre
man kan tro att de skulle vilja göra hvad ingen
hvit person vill göra) hänvisa vi till ett yttrande, ;
som Hr Burnley 1836 afgaf inför den parlaments- i
komiig, som var nedsatt för att undersöka för-
hållandet med jorden i kolonierne. Denne man
här en vida större erfaremhet i detta ämne, ån
Miss Martineau, och hans erfarenhet är derjem-
te af nytt datum. Hr Burnley, som gjort sig:
ovanligt mycket besvär för att inhemta känne
dom i ämnet, förklaar, att det icke finnes en
menniska på Porte Rico, Cuba eller i Förenta
Stat-rne, som icke tror att en förstörande kris
1840 måste inträffa i våia Westindiska ko-
lonier; och hvarfore? — Jo emedan det då blir
omöjligt att förskaffa sig det arbete, som na
e hålles af slafvarne, derföre att jord då lätteligen
kan fås för lågt pris. (bes: dnaste underrättel
serne från Westindien om den förfärliga strang-
het, som befunnits ödvändig för att förmå lär-
lingarne) att arbeta med något besked — en
stränghet som gått ända derhäa, att Negrernes
belägenhet icke blifvit förbättrad genom den
dyra emancipations-akte
bekräfta fnllkomligt Hr Burnleys och vår egen
åsigt.
Det förvånar oss, att Miss Martineau hänvisar
på det misslyckade fö: etage! med Liberias-kolo-
nien, såsom ett bevis alt Negrerne icke skulle
vilja ofvergifva sina auvarauvde husbönder, för
att förskaffa sig ett oberoende utan arbete. De
riv svarta (ty de, och icke slefvarne, voro
förem 1 for planen) vile naturligt nog, icke gå l
in på ett företag, som de trodde blott vara ett
knep, for att på beqvämligaste sätt bhfva af
med dem. Be käude också alltför väl med
hvad hat och misstänksamhet de anstgos af;
slafågarne, och vågade derföre icke att gå till:
sjös 1 deras fartyg De tillskrefvo plantage-
ägarne en grad al Jakhet, som desse aldrig skul-!
le hafva gjort sig skyldiga ull; men misstankan
hos en fri Neger kunde icke väcka förvåning.
Miss Martineau förnekar, att abolitionisternes
muvemang förvärrat de syartes helägenhet; men
medszer straxt derpå, att deras Paftonkalas och
dansar blifvit ställda under uppsigt eller förbud-
na; att de noggrruna:e bevakas än förut, och.
att de icke få lära att läsa och skrifva. Utan!
alt ivgå i vågra andra partikulariteter, hemstäl-
Ja vi, :m det icke är ganska hårdt för den
stackars Negern, att forbjuda hans aftonkalas och
dansnöjen: och det synes oss som Miss Marti-
neaus bekantskap med Negrerues karakter och
vaner måste vara ganska ofullkomlig och ytlig,
annars skulle hon aldrig hafva talat om detta
förtud eiler denna uppsigt, såsom en små
sak och ringa olägenhet för Negern. Ty
dessa nattkalas och dansar voro bans förnämsta
nöje och tröst — hans hela njutning af lifvet.
Nu hålles en mera noggrann uppsigt osh slafvarna
få icke lära hvarken läsa elle skrifva; och (mira-
bile dictu!) Miss Martineau anser detta för en
bagatell, emedan vatt kunna läsa och skrifva
to a fan usalser som nästan sakna alla
mt
en
lo:
lar
slå
I
Lä!
be
se
S:
el
ni
T
vi
al
o — dessa underrättelser