u— — — — — — — — — AO ———-— - An VN
-
(Insändt.) 14
En i Af:onbladet införd skrifvelse från Smedjebac- I
ken har på ett träffande sätt skildrat andemeningen ji,
af det Kongl bref, som inom Bergslagen föranledt
åtskillige depnutationer, att under H. M. Konungens
resz, uppvakta med underdåniga framställningar,
hvilka, ocktidt deras smickrande, blorzsterspridande i
epensvap, måtte intör det lugna, oförvillade cmdö-
met hafva förekommit besvärande, i samma mån, som j
berörde Korall. bref innebär anledving till anmärk-
ning met den, under Ordinarie StatsSekreterarens
frinsarc, tillförerdnade föredraganden för Kongl. Kem-
mearExsceditionen! Nu har äfv n korrespondinten på j
Smedjebicken sigtigt antydt, huruledes Presidenten il
Kongl. Bergskollegium blifvit, genom Rejeringers åt-i
gärd med törslaget till Smidesstadga, så att säga,
provocerad att Tesignera. lnsändaren, som i detts !
fseende verkligen beklagar Hr Presidenten och der-;
vid icke kan undgå, att fästa en serdeles uppmärk-
samhet vid H M Konungens, med hänsigt till ifrå-
gaver nås i riattningstförslag, på Bergslags: eputstio-
ne:nes adresser, gilne svar, att det är, vför att in-
hemta sanning, som Haus Maj:t reser,, tager sig,
med föra:
2 tande häraf, friheten, att till Er Presi-
dentens besvarande vördsammast fremstäila foljande
fråga
Om det icke kan bestridas att den, under Hr
Presidentens ordförandeskap tillförordnade Bergs-
kommissi.n. hvilken, med förbigående endast af Dan-
nemora, åren 1833 och 1835 hållit undersökning i
rikets förr ånsta Dergslagsorter, haft till hufvudssk-
ligt förem:l, att obekymrad om hvarje annat intres-
-e, än det ends stora allmänn2, intänga i sakfor-
hållandsrnes djup, för att med frånskiljande af det
lumpna simåsinnets och den krassa egennyttans insi-
nustioner, samla och till allmänt skärskådande fram-
lägga ctatsekonomiskt tillämpliga, praktiskt snvänd-
bara maiterialier till en ny smidesiörordning, utgåen-
de från reformerande grundsatser; medgifver då Fl
Presidenten, att denna tekning af Bergskommissionens
bestimm-lse, sammanställd med den, i H. Mss tal
förespeglade nödvändigheten för H. M. Konungen
att, til inhemtande af sanningsenliga upplysningar,
egen hög person, genomresa Bergslagerne, nu mer
berättiv.r att ifrågasätta, huruvida någon underlåten
he: i bertrde hänseende kan föras Kongl, Bergs-
kemmiss!ocen till last, och huruvida denna underlå
techet påkallar någon förklaring?
FT rna