giösa känsla, som föranledde denna frnotim-
mersföreningssiftslse. Genom ett af sina för-
sta beslut ställde föreningen genast frågan på
dess rätta grund och förklarade sig emet denna
förderfliga syftning, som skadar menniskoslägtet
mer, än det blodigaste krig. Ehuru myck et vi,,
säga fruntimren,) glädja oss öfver denna mildring
i den grymhet och barbari, som börjat införas
i våra svarta bröders och systrars behandling,
förlora vi likvä! icke ur sigte, att den verkliga
frågan, bufvudfrågan, icke är om behandlingen,
men väl em principen, och att man följaktligen
icke kan iogå någom föslikning med ett bruk,
som kränker mrenstlighetens beligaste rättigheter,
så länge ena menniskan får anses som den an-
dra menniskans egendom.,
Åtskilliga beslut fattades, bvarvid orsaken till
de norra staternas opposition mot denna frågas
diskuterande framställes i sin verkliga dager, d.
v. s. såsom härflytande från handels-inte: essen.
Dessa staters medbrottslighet i detta fall har
skildrats under den sannskyldiga karakter, man
gifvit deråt, den af ett nationelt brott. Man
bar frågat, huru slafveriet kunde finna en till-
flykt i en fri stat, och den slafhandel, som be
drifves inom Unionen, har bhfvit angifven och
bränrmärkt. Dessa fruntimmer visa sig icke
menskliga endast i theorien; de synas äfven
barmhertiga i handlingen. ,Såsom vissa rältig-
heter och pligter, säga de i ett annat beslut,
äro gemensamma för alla moraliska vaelser,
så är äfven tiden kommen för qvinnan att rö-
ra sig isom den sfer, som Försynem anvisat
heune, och att icke längre förblifva imskränkt
inom de gränser, som okloka vanor och en
felsk tillämpning af den Heliga Skrift uppdra-
git emkring henne; det är sålunda qvinnans bå-
de rättighet och pligt att åtaga sig de förtyck-
tes sak inom vårt fådernesland och att göra allt,
hvad som står i hennes makt, både med sin
röst och sin penna, med sir börs och sitt ex-
empels inflytande, for att förstöra det ohyggli
ga europeiska slafveri systemet.
pFöreningen är fullt öfvertygad, att tillvarel--
sem af en omensklig fördom met den färgade
menniskoracen är förnämsta orsaken till det
amerikanska slafveriet; på ju närmare håll vi
således se våra slafbröders och slafsystrars för-
tryck, desto djupare äre vi öfvertygade om den
okristliga fördoms grymhet, som faster dem vid
torfvan i våra s. k. fria stater, som för dem
tillstänger alla utvägar till undervisning och
den evangeliska sedolärans tröst, och som qvar-
hållar dem i afguderiets bojor. Det är
derfore en helig pligt för hvarje Amerikansk
qvinna att bedja för detta bedröfliga ondas af-
skaffande och reklamera den kristna jemlikhetens
principer, samt att i sina böner, liksom i dessa
rättigheter, förena alla dem, hvilka hudens färg
icke mer bör utestänga derifrån, än hårets eller
ögonens. Det är då en helt och hållet aboli-
tionistisk pligt att härtill använda alla bemö-
danden och att understödja dag- afton- ech
söndags-skelor öppna för alla utan afseende
på färg, samt uppmuntra och biträda lärarena
i deras sköna och ädla yrke. Vi skola för öf-
rigt begagna allt vårt inflytande, för att gynna
våra fargade vänners emancipation, och så län-
ge i våra kyrkor finnas särskilda bänkar för
dem, skola vi sätta 0ss på dessa bänkar och
bedja vid deras sida.
Den, sem känner, huru djupt inrotad fördomen
mot de fargade racerna är i hela Amerika, hvil-
ken makt hudens aristokrati derstädes utöfvar,
skall bäst inse det ädla oeh upphöjda i beslu-
tet att trotsa denna fördom, samt hvilken varm
religiös känsla, hvilket brinnande nit för det
vackra ändamålet behöfs, att förmå en Ameri-
kan, och ännu mer en Amerikanska, att sätta sig
bredvid de färgade, att offentligt erkänna der
för mennmiskor och likar, äfvensom att detta äl!
enda sättet att angripa det onda i grunder
och sålumda, om möjligt, åstadkomma dess ut
rotande.
Nyheten om denna förening uti de engelsk:
tidningarna har gifvit anledniug till en högs
:ntressant brefvexling mellan den namnkunnig:
Författarinnan Miss Martineau och utgifvaren
af tidningen the Spectator, hvartill vi skol
återkomma.
Medicinskt rön.
ee ro Hm ooo cr oLtela följande säll