A. W. Törnebohm. renen IM DIPLOMATIKEN SAMT OM DIPLO-leg MATERS5 FORDNA OCH NÄRVAfald: RANDE BESTAMMELSE. me Andra Artikeln. pa (första Art. se N:o 10.) js Det är i synnerhet under de sednaste laq åren, som diplomatiken antagit en farlig karakls, ter. Fordom hindrades enskilda hofs möjligen törderfliga planer, genom andras motsatta riktning; men nu för tiden, sedan de stora kabi-ln; petternva, åtminstone kontinental-makternas, förenat sig, icke allenast till en gemensam riktning i allmänhet, utan äfven serskildt rådpläga om hvad åtgärder de böra vidtaga för hvarje serskild händelse, nu uppträder diplomatiken med den oemotståndliga öfvervigten af ewt verldsrike i staternas af andra och tredje rangen förhandlingar, och dess vilja blir naticnernas flag. Genom sina ofverallt närvarande, dels offentligt ackrediterade, dels hemliga agenter, omslingar hon alla stater, tillåter aldrig någon svagare en sjelfständig rörelse, upphäfver sig till domarinna i sista instansen oödfver Furstarnes thron stridigheter, likasom i tvisterjmellan regeringar och folk, eller i partistrider inom folken. Utan na ticnernas deltagande, utan afseende på den allmänna meningen, uppståaller bon diktatoriskt nya principer för både den inre och yttre statsrätten, eller tillägger de redan erkända en godtyckligt utvidgad eller inskränkt betydelse, förklarar både regeringar och folk skyldiga att antaga dylika principer, och hindrar, ja, bestraffar genom snabb intervention eller tung onåd, hvarje forsök till en afvikelse derifrån. Tusenögad och tusenarmad, forföljer hon kring vår verldsdels alla länder hvar och en, som ej byllar hennes prineiper, tillstänger eller försvårar för den ena sidans politiska dissidenter, isynnerhbet sådana, som blitvit fördiifna från sin hemort för republikanska eller ens konstitutiovella läror, den heliga fristadsrätt, om hon fordom så frikostigt beskärde och ännu beskär rojalistiska och absolutistiska emigranter. Hon bibehåller väl en konstlad fred, och förebygger sorgfälligt både linoch utomlands hvarje lågas utbrott, hvarje Irubbning af lugnet; men åt detta ändamål hembär bon de dyraste offer, betalar desför ett I orimhgt högt pris och uppnår derigenom ändaI målet blott ofullständigt och utan säkerhet för I framtiden. Hon förlorar sig i motsägelser, inItervenerar och intervenerar icke, coopererar -Joch coopererar icke, vllåter midt under freden, hela fälttåg och blodiga belägringar, er! känner den Belgi. ka, men förkastar den Polska I pational-uppresvinvgen, håller till godo med den ) Franska, Braunschweigiska, Kur-Hessiska och Saxiska revolutionen, men vredgas öfver den; som sker eller försokes i Schweitz och Italien, t förlänger å ena sidan genom hemligt, men å! iden andra, genom endast halft understöd, det linbördes kriget i Spamen, uppmuntrar en re: hlaktionär revolution i Portugal, och begrafver tlgenom väl beräknade mesyrer Julidagarnas I principer i Frankrike under exceptions-lagar och ett småningom återställande af restauratiotlnens system. Slutligen for hou, så låvgt kentlnes makt räcker, ett oförsonligt krig emot ofb fentligheten och den fria pressen, söker, så vidt hon kan, att beherrska den sednare och tror sig i det mörker, hvarmed hon omgiiver alla regerings-handlingar, finna det bästa medel att -Jantingen qväfva den allmänna meningen, eller leda den efter sitt behag. h ul Man kan svårligen påstå, att någon af de ,, I beskyllningar den tyske författaren lagt diplo3, I matiken till last, är orättvis eller öfverdrifven, emedan hvarje års, hvarje dags erfarenhet bestyrker dem. Men häraf följer, att olika stater roloch de verkande personerna inom dem måste e-Ise diplomatiken med helt och hållet olika ögon. m Medan den ene älskar henne såsom en befordn drarinna af sina planer, ett stöd för sitt ansern Jende och sin makt, måste den audre i henne se enden fullkomliga motsatsen, fienden till folkens en I rätt och frihet, till civilisatron och menniskovärde, ån I ll allt det, som utgör staters styrka och indivivig ders högre väl. Om vi ifrån den allmänna åch skådningen vända blicken till förhållamderna inom are I vårt eget land och rådfråga dess historia, si :SI skola vi nästan öfver allt stöta på nära sam 1a . gr ma företeelser. Det är ett faktum, som vär för häfdatecknare öfver allt intyga, att Svergs, of setast segrande på stridsfältet, deremot lika oft oe liite Iaset nå Hnderhamdlipsarnas, och att vå