A. W. Törnebohm.
renen
IM DIPLOMATIKEN SAMT OM DIPLO-leg
MATERS5 FORDNA OCH NÄRVA- fald:
RANDE BESTAMMELSE. me
Andra Artikeln. pa
(första Art. se N:o 10.) js
Det är i synnerhet under de sednaste laq
åren, som diplomatiken antagit en farlig karak- ls,
ter. Fordom hindrades enskilda hofs möjligen
törderfliga planer, genom andras motsatta rikt-
ning; men nu för tiden, sedan de stora kabi-ln;
petternva, åtminstone kontinental-makternas, för-
enat sig, icke allenast till en gemensam riktning
i allmänhet, utan äfven serskildt rådpläga om
hvad åtgärder de böra vidtaga för hvarje ser-
skild händelse, nu uppträder diplomatiken med
den oemotståndliga öfvervigten af ewt verldsrike
i staternas af andra och tredje rangen förhand-
lingar, och dess vilja blir naticnernas flag.
Genom sina ofverallt närvarande, dels offentligt
ackrediterade, dels hemliga agenter, omslingar
hon alla stater, tillåter aldrig någon svagare en
sjelfständig rörelse, upphäfver sig till doma-
rinna i sista instansen oödfver Furstarnes thron
stridigheter, likasom i tvisterjmellan regeringar och
folk, eller i partistrider inom folken. Utan na
ticnernas deltagande, utan afseende på den all-
männa meningen, uppståaller bon diktatoriskt
nya principer för både den inre och yttre stats-
rätten, eller tillägger de redan erkända en
godtyckligt utvidgad eller inskränkt betydelse,
förklarar både regeringar och folk skyldiga att
antaga dylika principer, och hindrar, ja, bestraf-
far genom snabb intervention eller tung onåd,
hvarje forsök till en afvikelse derifrån. Tusenögad
och tusenarmad, forföljer hon kring vår verldsdels
alla länder hvar och en, som ej byllar hennes
prineiper, tillstänger eller försvårar för den ena
sidans politiska dissidenter, isynnerhbet sådana,
som blitvit fördiifna från sin hemort för repu-
blikanska eller ens konstitutiovella läror, den
heliga fristadsrätt, om hon fordom så friko-
stigt beskärde och ännu beskär rojalistiska och
absolutistiska emigranter. Hon bibehåller väl en
konstlad fred, och förebygger sorgfälligt både
lin- och utomlands hvarje lågas utbrott, hvarje
Irubbning af lugnet; men åt detta ändamål hem-
bär bon de dyraste offer, betalar desför ett
I orimhgt högt pris och uppnår derigenom ända-
I målet blott ofullständigt och utan säkerhet för
I framtiden. Hon förlorar sig i motsägelser, in-
Itervenerar och intervenerar icke, coopererar
-Joch coopererar icke, vllåter midt under fre-
den, hela fälttåg och blodiga belägringar, er-
! känner den Belgi. ka, men förkastar den Polska
I pational-uppresvinvgen, håller till godo med den
) Franska, Braunschweigiska, Kur-Hessiska och
Saxiska revolutionen, men vredgas öfver den;
som sker eller försokes i Schweitz och Italien,
t förlänger å ena sidan genom hemligt, men å!
iden andra, genom endast halft understöd, det
linbördes kriget i Spamen, uppmuntrar en re:
hlaktionär revolution i Portugal, och begrafver
tlgenom väl beräknade mesyrer Julidagarnas
I principer i Frankrike under exceptions-lagar
och ett småningom återställande af restauratio-
tlnens system. Slutligen for hou, så låvgt ken-
tlnes makt räcker, ett oförsonligt krig emot of-
b fentligheten och den fria pressen, söker, så vidt
hon kan, att beherrska den sednare och tror
sig i det mörker, hvarmed hon omgiiver alla
regerings-handlingar, finna det bästa medel att
-Jantingen qväfva den allmänna meningen, eller
leda den efter sitt behag.
h
ul Man kan svårligen påstå, att någon af de
,, I beskyllningar den tyske författaren lagt diplo-
3, I matiken till last, är orättvis eller öfverdrifven,
emedan hvarje års, hvarje dags erfarenhet be-
styrker dem. Men häraf följer, att olika stater
roloch de verkande personerna inom dem måste
e-Ise diplomatiken med helt och hållet olika ögon.
m Medan den ene älskar henne såsom en befor-
dn drarinna af sina planer, ett stöd för sitt anse-
rn Jende och sin makt, måste den audre i henne se
enden fullkomliga motsatsen, fienden till folkens
en I rätt och frihet, till civilisatron och menniskovärde,
ån I ll allt det, som utgör staters styrka och indivi-
vig ders högre väl. Om vi ifrån den allmänna å-
ch skådningen vända blicken till förhållamderna inom
are I vårt eget land och rådfråga dess historia, si
:S- I skola vi nästan öfver allt stöta på nära sam
1- - a .
gr ma företeelser. Det är ett faktum, som vär
för häfdatecknare öfver allt intyga, att Svergs, of
se- tast segrande på stridsfältet, deremot lika oft
oe liite Iaset nå Hnderhamdlipsarnas, och att vå