den 1A SecptenDber. ofaå IteneralkKapicHEOS Ptfallning, samlades största delen af folkmängden under vapen, kanoner planterades på flera ställen, och försvarsmedel af alla slag framkallades liksom genom ett trollslag. Ingenstädes hördes något yttrande till Pretendentens förmån och äfven förstäderna förhöllo sig stilla. Drottningen, som med sin dotter for i öppen vagn genom staden, helsades öfver allt med mycken entihusiasm. I Cortes diskuterades starkt om tryckfrihetens missbruk, och ett bevis på det politiska förståndets utbildning i Spanien är, att sjelfve Herrar Arguelles, Valdez och Caballero förklarade, det fäderneslandets väl fordrade, att ett dylikt ofog icke längre tåldes. Frågan var nemligen om en artikel i Echo, hvarest bland annat påstås, att den unga drottningen skulle förmälas med Fransmännens konungs femte son, hvilken underrättelse inrikes ministern sade sig först hafva inhemtat af nämnde blad. I fall fäderneslandets väl äfventyras genom sådana uppgifter, måste man tillstå, att dess sak står på klena; fötter. Ett annat medel att förekomma de missöden, som under de sednare tiderna träffat de Christinske vapnen, har Generalkaptenen i Madrid Hr Quiroga funnit i en dagorder, hvari tillkännagifves, det hvarje tidnings-redaktör, som tillat sig något yttrande om militäroperationerna, skulle anses såsom stående i förbindelse med fienden och ställas inför en krigsrätt. Denna befallning har naturligtvis väckt mycken förtrytelse. Ett rykte förmälde, att Don Carlos skulle hafva för afsigt att låta kröna sig till konung i Toledo, de gamle Castilianske monarkernes hufvudstad, och att till en början der etablera sitt residens. Sednare underrättelser bekräfta den olyckliga utgången af träffningen vid Andoulen, och att denna får tillskrifvas Spanska soldaternes feghet. General ODonnel fällde tårar af raseri derdfver, och gjorde förgäfves alla bemödanden, att qvarhålla eller återsamla dem. Engelska legionen, hvaraf ungefir 500 man jemte något artilleri och en tropp Ulaner deltagit i träffningen, förlorade dervid 14 officerare och 200 man, men flera Engelska och 2 Spanska kompagnier, som tagit sin tillflykt i kyrkan, hafva sedan nödgats kapitulera. Ungefär 20 flyktade Spaniorer nedstöttes af de förbittrade Skottska Albanerre, och 40 Spanske officerare mördades at sina egka soldater. Carlisterne togo härvid en million patroner och 200,000 rationer fläsk och fisk. Brittiska legionens lemningar ärna återvända till England. Frankrike. Den 21 Sept. lära samtlige Ministrarne hafva varit församlade hos Konungen och hafva slutat öfverläggningarna om Kammarens upplösning, om valkollegrernas sammankallande, om valprogrammet och om Pärs-utnämningen. Valkollegierne skola sammanträda d. 25 eller 30 Oktober och Kamrarne d, 20 eller 25 December. De nya Pärerne lära blifva 40 till antalet; hvarje kabinettsledamot har arbetat för sina kandidater. Angående Prinsessan Maries förmälning med Prins Alexander af Wärtemberg skola en hop svårigheter hafva yppats från Wirtembergska hoftvets sida; och frågan har fått en viss diplomatisk vigt. Det yrkas, att alla barnen böra uppfostras i fadrens religion, d. v. s. den protestantiska; men denna fråga lärer dock icke medföra så många hinder, som fastmer visss råd, meddelade från ett nordiskt hof. Hertig Alexander skall begynna ledsna vid detta krångel och säges vara sinmad att afbugga knuter genom en förmälning utan sina anförvandter: bifall och såmedelst skaffa sig fasta på det prägtiga slottet Elyse Bourbon, som blifvit honon upplåtet af den blifvande svärfadren. Ske detta, så kommer troligen Wirtembergske mi nistern att på en tid resa bort, likasom der Mecklenburgske gjorde. Om expeditionen till Konstantineh har mar bref från Bona af den 15 Sept., som upplysa att trupperne äro långt ifrån fulltalige och ick utgöra det antal, som man af regimenternas an: tal bör sluta. I synnerhet är infanteriet gan ska ofullständigt. Det långa uppskofvet mec aftåget sågs med oro. Vögarne voro djupa och det befarades, att regntiden en gång skull omintetgöra försöket att eröfra Konstantineh Soldaterne voro dock vid godt mod, ehuru fe brar begynt blifva mycket gängse och gjord många otjenstbara. Allmänt ogillades den prin cipen att draga garnisonerna ur befästade orter för att förstärka armeen; det vore bättre att lå