den 1A SecptenDber. ofaå IteneralkKapicHEOS Pt-
fallning, samlades största delen af folkmängden
under vapen, kanoner planterades på flera
ställen, och försvarsmedel af alla slag framkal-
lades liksom genom ett trollslag. Ingenstädes
hördes något yttrande till Pretendentens förmån
och äfven förstäderna förhöllo sig stilla. Drott-
ningen, som med sin dotter for i öppen vagn
genom staden, helsades öfver allt med mycken
entihusiasm.
I Cortes diskuterades starkt om tryckfrihe-
tens missbruk, och ett bevis på det politiska
förståndets utbildning i Spanien är, att sjelfve
Herrar Arguelles, Valdez och Caballero förkla-
rade, det fäderneslandets väl fordrade, att ett
dylikt ofog icke längre tåldes. Frågan var nem-
ligen om en artikel i Echo, hvarest bland an-
nat påstås, att den unga drottningen skulle
förmälas med Fransmännens konungs femte
son, hvilken underrättelse inrikes ministern sa-
de sig först hafva inhemtat af nämnde blad.
I fall fäderneslandets väl äfventyras genom
sådana uppgifter, måste man tillstå, att dess
sak står på klena; fötter. Ett annat medel
att förekomma de missöden, som under de
sednare tiderna träffat de Christinske vapnen, har
Generalkaptenen i Madrid Hr Quiroga funnit i
en dagorder, hvari tillkännagifves, det hvarje
tidnings-redaktör, som tillat sig något yttrande
om militäroperationerna, skulle anses såsom
stående i förbindelse med fienden och ställas
inför en krigsrätt. Denna befallning har na-
turligtvis väckt mycken förtrytelse.
Ett rykte förmälde, att Don Carlos skulle hafva
för afsigt att låta kröna sig till konung i To-
ledo, de gamle Castilianske monarkernes huf-
vudstad, och att till en början der etablera sitt
residens.
Sednare underrättelser bekräfta den olyckliga
utgången af träffningen vid Andoulen, och att
denna får tillskrifvas Spanska soldaternes feghet.
General ODonnel fällde tårar af raseri der-
dfver, och gjorde förgäfves alla bemödanden,
att qvarhålla eller återsamla dem. Engelska le-
gionen, hvaraf ungefir 500 man jemte något
artilleri och en tropp Ulaner deltagit i träffnin-
gen, förlorade dervid 14 officerare och 200
man, men flera Engelska och 2 Spanska kom-
pagnier, som tagit sin tillflykt i kyrkan, hafva
sedan nödgats kapitulera. Ungefär 20 flyktade
Spaniorer nedstöttes af de förbittrade Skottska
Albanerre, och 40 Spanske officerare mörda-
des at sina egka soldater. Carlisterne togo här-
vid en million patroner och 200,000 rationer
fläsk och fisk. Brittiska legionens lemningar
ärna återvända till England.
Frankrike.
Den 21 Sept. lära samtlige Ministrarne haf-
va varit församlade hos Konungen och hafva slu-
tat öfverläggningarna om Kammarens upplösning,
om valkollegrernas sammankallande, om valpro-
grammet och om Pärs-utnämningen. Valkolle-
gierne skola sammanträda d. 25 eller 30 Okto-
ber och Kamrarne d, 20 eller 25 December.
De nya Pärerne lära blifva 40 till antalet; hvar-
je kabinettsledamot har arbetat för sina kan-
didater.
Angående Prinsessan Maries förmälning med
Prins Alexander af Wärtemberg skola en hop
svårigheter hafva yppats från Wirtembergska
hoftvets sida; och frågan har fått en viss diplo-
matisk vigt. Det yrkas, att alla barnen böra
uppfostras i fadrens religion, d. v. s. den pro-
testantiska; men denna fråga lärer dock icke
medföra så många hinder, som fastmer visss
råd, meddelade från ett nordiskt hof. Hertig
Alexander skall begynna ledsna vid detta krån-
gel och säges vara sinmad att afbugga knuter
genom en förmälning utan sina anförvandter:
bifall och såmedelst skaffa sig fasta på det präg-
tiga slottet Elyse Bourbon, som blifvit honon
upplåtet af den blifvande svärfadren. Ske
detta, så kommer troligen Wirtembergske mi
nistern att på en tid resa bort, likasom der
Mecklenburgske gjorde.
Om expeditionen till Konstantineh har mar
bref från Bona af den 15 Sept., som upplysa
att trupperne äro långt ifrån fulltalige och ick
utgöra det antal, som man af regimenternas an:
tal bör sluta. I synnerhet är infanteriet gan
ska ofullständigt. Det långa uppskofvet mec
aftåget sågs med oro. Vögarne voro djupa
och det befarades, att regntiden en gång skull
omintetgöra försöket att eröfra Konstantineh
Soldaterne voro dock vid godt mod, ehuru fe
brar begynt blifva mycket gängse och gjord
många otjenstbara. Allmänt ogillades den prin
cipen att draga garnisonerna ur befästade orter
för att förstärka armeen; det vore bättre att lå