möjligt att tro, då uti denna ariikel, ehuru myc-
ken uppmärksamhet den utan tvifvel ådragit sig,
icke finns någon kiandrande anmärkning, utan
den endast innefattar en citation af den föreskrift i
Norska Grundloven, som angår H. M. Konun-
gens årliga vistelse 1 brödrariket.
Imedlertid tage vi oss friheten fästa tjenst-
förrättande Hofkauslerens äfvensom ofrige ve-
derbörandes uppmärksamhet derpå, att om me-
ningen med dessa oupphörliga indraguingar är,
att derigenom kunna tillintetgöra yttranderättens
fria bruk eller få skriftställarne mera spaka och
följsamma, så lärer densamma vara och förblif-
va förfelad. Hvarje bruk af makten, som före
faller godtyckligt, har på bttre sinnen alltid den
verkan att öka spänstigbeten och motståndskrat-
ten, och om möjligen någou tiduingsredaktör
funnes så vek, att den hapitulerade för indrag-
nigsmaktens harcelleringar, måste hans aflägs-
nande från den fria pressen vara mera att ön-
ska än beklaga. Nationen är dessutom så i
behof af en oberoende press, att för en, som
aflägsnas af sin egen karakte:ssvaghet eller re-
geringens olvermakt, alliid många andra skola
uppstå. Vår erfarenhet for egen del i detta
hänseende ä: ganska märkvärdig. För hvarje
ny indragning hafva allt flere personer erbjudit
sig att uttaga tillståndsbref och öfverlåta dem till vår
disposition; och oaktadt dessa indragningar vis-
serligen o:saka oss en betydlig penningeuppoff-
ring, så finnas äfven personer, lörut alldeles o
bekanta för Red., hvilke, af blott nit för saken
erbjudit sin tjenst utan all vedergallning.