Hans Maj:t svarade häri: Redan vid Min ankomst till Sverige och i synnerhet sedan år 1819,zdå Jag besökte Calmare län, hafva dess vidsträckta kuster öfvertygat Mig om nyttan, så väl för Länsstyrelsens ristiga gång, som för ionevånarnes eget väl, att denna del af riket blefve indelad i tvenne Län. Man invände häremot, att det felades oss medel. Då för det närvarande detta hinder försvunmt, till följd af nationalrikedomens tillvext, lofvar Jag Eder, att egna en synnerlig uppmärksamhet åt den önskan J framställen och hvars vigt Jag erkänner. Jag feörblifver Eder, Mina Herrar, med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen. Samma dag fortsattes resan till Fredriksberg, tillhörigt Herr Cederbaum, der Hans Maj:t följande dag emottog en deputation från Döderhultsviks köping. Under resan samma dag besåg H. Maj:t den till Lättorp hopdragna Smålauds båtsmansbataljon, och om aftonen anlände H. Maj:t till Calmar, der illumination var tillstalld, och der H. Ma:jt följande dag mottog först en deputation från innevånarne i Wexiö, som voro ordnade efter de fyra Riksstånden och anfördes af Landshöfdingen, och sedan en deputation af borgerskapet i Calmar. Kl. 1 e. m. afreste H. Maj:t till Vernznäs, ryktbart, säger Statstidningen, för dess vackra park. ) Vid Pålboda besågs 2:dra båtsmavskompaniet i Södermöre, som der blifvit samladt, och om aftonen anlände H. M. till Carlskrona, som blifvit illumineradt, och der H. Maj:t tog in i amiralitetshuset. För öfrigt innehåller den officiella berättelsen de vanliga hyperbolerna, bland hvilka man i synnerhet anmärker, att i Calmar län stenar och borlsprängda Alippmassor nu voro hopsiällda i pyramider, eller också bildade långa och starkt byggda murar, hvilka sålunda skydda de fruktbara åkerlanden, som de fordom betäckt och sålunda åstadkommit ofruktbarhet; en beskrifning, som väckt mycken förundran i hufvudstaden, men som utan tvifvel blott betecknar, att man under vagen passerat många stenrösen och stengärdesgårdar. Än för Axel Oxenstjernas hus?